Göteborgsposten – 15 november 1869, sida 2

råkade nemligen stralsurderbarkskoppet Cupido i brand i hamnkaralen i Danzig. Far tyget som kom från New-York var lastad: med 3900 fat petroleum, raffinerad såsom det hette, och i denna last bröt elden ut, derige nom att man i provianskammaren tändt ljus. Omkring 600 fat olja hade blifvit lossade, hvarefter samtliga luckor blifvit stängda, emedan kl. !(,5 på e. m. lossningen för dagen afslutats. Nära kl. 6 på aftonen slog en klar låga plötsligt upp genom kajutkappen, men torsvann genast enär styrmannen lärer tillslutit kappen. Lotsbefälhafvaren kom omedelbarligen till stället med 4 man, lät betäcka luckorna med våta segel och lösgöra fartyget för att kunna föra det ur hamnen. Sådant var dock förenadt med stora svårigheter, enär den bogserångbåt som anskaffades måste släpa fartyget på det sätt att dettas akter fördes först, hvarigenom dess styrande omöjliggjordes. Emellertid lyckades man dock att föra fartyget ut till fyrbåken på vestra hamnarmen. Man ämnade här att borra detsamma, för att om möjligt rädda en del af lasten, men detta blef omöjligt då plötsligt en explosion egde rum; luckorna sprängdes och genom desamma slogo lågorna upp. Folket mäste nu hals öfver hutvud lemna däcket. Det var intet annat öfrigt än att kasta loss det tåg eom tasthöll Cupido och, då vinden blåste från land, låta det drifva ur hamnen. Sedan fartyget kommit ut stod det genast i full låga och brann ännu den 8 dennes. Lyckligtvis hade man, tack vare vindens riktning, god tid på sig till vidtagande af försigtighetsmått för att hindra kringflytande petroleum att vid en möjlig omkastning i vinden dritva tillbaka in i hamnen. För att hindra sjelfva fartyget från att göra detsamma, hade man spänt en stark kedja tvärs öfver inloppet till hamnen. — Hade ej lotschefens åtgärder varit så raska och hade ej vinden varit gynnande, skulle en förfärlig olycka ha inträffat. Som det nu var skedde ingen annan skada än för assuradörerna, som försäkrat fartyg och last för 150,000 Thlr. Man var efter den stora olyckan i Bordeaux villrådig om, huru man skulle förklara densamma. Att raffinerad petroleum icke afgifver explosibla gaser, kände man, och den last som förorsakade branden uppgafs vara just dylik raffinerad vara. Detsamma uppgafs i sammanhang med skeppsbranden i Antwerpen. Förklaringen på denna gåta skulle dock inom kort komma. I stället för raffinerad petroleum införes nemligen numera under detta namn stora qvantiteter petroleum-ether eller nafta, hvit och klar som god petroleum, men afgifvande en stor mängd explosibla gaser och i och för sig sjelf ytterst brännbar. De flesta länder ha med anledning häraf fastställt lagbestämmelser emot dess införande. Detta har äfven skett i vårt land, men med den stora benägenbet som vi alltid visa att kasta ut barnet med badvattnet:, så har äfven raffinerad petroleum, åtminstone här.i Göteborg, kommit under samma kategori som ethern. Ålldenstund den senare är nära hälften så billig som Yen normala belysningspetroleum, så har man börjat att förfalska dec senare med den förra. Vi veta ej om detär i Amerika eller på förbrukningsorterna i Europa som denna vackra industri har sitt ursprung. Det synes dock som om, åtminstone vumera, blandningarne utfördes af hrr petroleumeimportörer sjelfva. Huru som helst kan man i dessa förhållanden finna en förklaring öfver de upprepade eldsvådor på fartyg, om hvilka vi ofvan talat. Emellertid uttrycka vi vår öfvertygelse att polisen härstädes skall hålla sträng tillsyn, så att ifall någon eller några emot förmodan skulle under falsk benämning hit införa nafta, petroleum-ether, eller hvad de allt må heta dessa eldfarliga ämnen ur jordens innandöme, eller ifall man skulle komma underfund med att förfalskad petroleum försäljes såsom äkta, dessa alldeles tydliga bedrägerier måtte bli beifrade och bestraffade så som de förtjena. En god och oförfalskad petroleum skall för i att kunna nyttjas till belysning utan fara ha en specifik vigt af 0,795 å 0,805 och att den icke får understiga denna egentliga vigt, deröfver föres i utlandet noggrann kontroll. Skulle icke äfven i Sverige en dylik kunna införas? Kyrkoherdeutnämning. Till kyrkoherde i Neder-Luleå församlings pastorat af Hernösands stift har kyrkoherden i Offerdals pastorat J. A. Englund blifvit utnämnd. 4