Göteborgsposten – 13 november 1869, sida 1

Bevars, hvilken händelserik vecka den här: meteorer, teaterstrike, nordisk vinter med snö, före och slädparti och — fru Bergström återvänd til hufvudstaden. Meteorerna äro redan uttörligt af sakkunniga män beskrifna för ett undrande folk, de vintertaflor, som Mästaren öfver alla mästare sjelf anordnar, tillkommer det icke en liten jordisk krönikeskrifvare att fuska bort genom pennritningar-, slädpartiet faller inom privatlifvets, åtminstone för 0-s, fridlysta område, återstå således endast Åcaterstrikon? och fru Bergströms afresa. råterstar i en mening ja, ty, om vi icke misstaga oss, har den stora, allmänna italienska umker redan fått precis samma utgång som de smi enskilda svenska, hvilka förut godhetsfullt anordnats vid Göteborgs teatrar, och hvad fru Bergström angår, så har ju telegra fan redan till hufvudstadens stora och små tidningar (förlåt, o Dagsens Sanningar!) meddelat den lika riksvigtiga som för oss Göteborgare nedslående underrättelsen att ofru Bergström har återvändt till hufvudstaden. Ilon är således åter lyckligen och väl der, hos sina trogna Stockholmare, på Mindre Teatern, midt upp i Offenbachs-repertoiren: Vive m:me Bergström, ä bas m:me Fornell! Men lätom oss tala allvarsamt! Då Stockholmspressen under sina många och maktpåliggande bestyr ändå har någon stund öfver för en alltid human och, nästan rörande, välvillig uppmärksamhet åt Göteborgs teaterförhållanden, då den med begärlighet slukar till oca med ett så virrigt och meningslöst telegram, som det hvilket i Mändags härifrån staden afsändes till Nya Dagligt Allehanda, torde den vara minst lika intresserad ar höra en, såvidt vi veta, sannfärdig relation om denna storm i ett glas vatten. De kom:rakter, som hr Strakosch uppsjort med de italienska artisterna, tillförsäkra tossa 14 dagars förskotter. Då hr S. den 1