Göteborgsposten – 12 november 1869, sida 3

———————————————— llvarjehanda. George Peabody, den bekante rike amerikanaren och store filantropen, som nyligen afled i London, var född d. 18 Febr. 1795 i Danvers, staten Massachusetts, och tillhörde en slägt som var stolt ;Äöfver att räkna sig till den gamla puritanska stammen af utvandrare från England till Nordamerika. Deremot var han uppfostrad i mycket enkla vilkor och måste redan tidigt försörja sig sjelf. i sitt 11:te är kom han i tjenst hos en kryddkrämare, men efter några års förlopp gick han öfver till manufakturhandeln och associerade sig redan i sitt 17:de år med sin broder i Newburyport i en affär, som emellertid snart afstannade, då en eldsvåda ödelade nästan hela staden och följaktligen äfven lade Peabodyernas hus i aska. År 1812 deltog han, i trots af sin ungdom, i kriget mot England, i det han inträdde som frivillig i artilleriet och gjorde några månaders krigstjenst i Fort Warburton. Grunden till sin stora förmögenhet lade han ett par år derefter genom att ingå bolag med en mr Eliska diggs, som lemnade rörelsekapitalet under det att affärens ledning till det väsentligaste uppdrogs at Peabody. Det var en manufakturaftär. År 1815 flyttade huset till Baltimore och 7 år derefter hade det utvidgat sina operationer så, att det etablerade tilialer i Filadelsia och Newyork. År 1830 drog mr Riggs sig ur afiärerna och Peabody satte sig nu i spetsen för en handelstirma, som efterhand höjde sig till en af de förnämsta i Nordamerika. År 1857 lemnade Peabody emellertid sitt fädernesland för att bosätta sig i London och efter några års förlopp drog han sig ur sin nordamerikanska firma och upprättade istället i London en storartad bankirrörelse. Hans välgörenhet var så storartad, att han ännu under sin lefnad skänkte bort omkring hälften af sin kolossala förmögenhet till olika, vanligen välgörande ändamål. År 1851, då den första verldsutställningen skulle öppnas, bortskänkte han 15,000 dollars på det att att de nordamerikanska utställningsartiklarne skulle bli uppställda så, att de kunde falla i ögonen på det ändamålsenliga sätt som nu blef sallet, tack vare den frikostiga gåtvan. År 187 då hans födelstad Danvers tirade sitt 100-åriga jubileum, gaf han 20,000 dollars till stadens undervisningsväsen, hvilken han sedermera ökade så, att The Pc abody Institute i Danvers inalles mottagit icke mindre än en half million dollars af den man, hvarefter det är uppkalladt. Samma år lemnade han medel till utrustandet af den nordamerikanska nordpolsexpeditionen, som under d:r Kane utsändes för att leta efter sir John Franklin och som ett erkännande deraf gaf d:r Kane en af honom i dessa trakter nu dagad landsträcka namnet Peabody Land. År 1556 —57 beslöt han under ett besök i Amerika att v samma välgörenhet mot Baltimore, der han Ja: grunden till sin förmögenhet, som mot sin födelsestad, och i öfverensstämmelse härmed skänkte han 500,000 dollars till uppförande af en litterär och vetenskaplig akademi i Baltimore. Ännu större summor har Peabody skänkt till en fond, afsedd att understödja undervisningsväsendet i Sydstaterna, som enligt Times minst fått mottaga 2 millioner dollars af hans hand. Vidare har han skänkt betydliga summor till Harwards universitet i Nordamerika. I London gaf han för några år sedan 250, 000 sterl. till uuderstödjandet af de fattigare klasserna, och denna kungliga gåfva ökade han ytterligare förlidet år med 100,000 Åsterl. Dessa stora förtjenster om menskligheten funno allmänt erkännande såväl i Amerika som i England, hvarest drottning Victoria gaf honom valet mellan att bli utnämnd till baronet eller bli storkorsriddare af Bathorden. Peabody afböjde bådadera nädebevisningarne. I Juli d. a. aftäcktes i närvaro af prinsen af Wales en i London upprest staty af Peabody och ungefär samtidigt skänkte City honom sitt diplom som hedersborgare. D:r Livingstone, hvars öde intresserar hela den civiliserade verlden dubbelt, sedan ryktena om hans död börjat åter upprepas, befinner sig enligt de senaste underrättelserna som datera sig från Juli 1868, fullkomligt väl och anser sig omsider ha upptäckt hvad alla forskare och geografer så länge drömt om, neml. Nilens källor. Presidenten för det engelska geografiska sällskapet, sir Roderick Murchison, har erhållit ett bref från d:r Kirk i Zanzibar, afsändt d. 10 Sept. detta år, hvari han efter meddelanden från Livingstone af d. 7 Juli förra året skrifver att den berömde resanden söder om sjön Tanganyika, mellan 10 och 12? sydlig bredd, upptäckt en rad sjöar, inbördes förenade genom vattenlopp, och att man har skäl antaga dessa vara Nilens verkliga källor. Livingstone skulle, då han sändt detta bud