Göteborgsposten – 12 november 1869, sida 2

uppe och derför kom jag så tidigt. Se här ett bref till er. Förundrad betraktar den bleka mannen det på alla kanter. Det är mycket stort och i ena hörnet stå de tvenne bokstäfverna K. J. Långsamt bryter han sigillet och läser. Store Gdud, utbrister han, försatt härifrån på landet i en vacker trakt och med dubbelt så stora inkomster som jag nu har. Han ilar in i sofrummet, lutar sig öfver sin hustru, trycker en kyss på hennes läpyar och fuktar hennes ansigte med sina glädjetårar. Snart känner hon den glada nyheten. Jag har drömt det alltsammans. säger hon med ett lycksaligt leende. Gud har låtit mig kesta en blick i vår lyckliga framtid. Nu komma vi i välstånd, utropar hon och skyndar ut efter den småhuggna veden som var bestämd för fyra dagar. Hon tänder en blossando brasa. Under tiden vaknar den ena gossen och ropar: Ack, mamma, det är eld i kakelugnen ! Det var en glad natt jag hade der, men nu är dagen inne och mitt ljus förbi för denna gang. SLUT.