Göteborgsposten – 10 november 1869, sida 2

af kyrkans dignitärer. Denna artikel är säledes en ganska bjert vederläggning af erkebiskopens af Paris åsigter om stämningen i den päfliga kretsen, sådana de uttalas i ett al honom nyligen utgifvet herdabref. I detta herd labret underrättar erkebiskopen om sin snara afresa ull Rom, der han skall deltaga i det ekumeniska mötet, försvarar dettas ändamålsenlighet och vederläg gger åtskilliga om detsamma utbredda rrkten såsom falska. IIan förklarar, att man måste upprätthålla förbållandet mellan kyrka och stat, sådant det faststälts af konkordatet, i trots af de enskilda brister som man möjligen kan utleta i detta förhållande. I sin patriotism skola de franska biskoparne hålla sig til konkordatets visa föreskritter, hvilka bevara alla v-sentliga rättigheter och intressen. Avtagundet, att biskoparnes majoritet skall med acklamation förkunna påtvens oselbarhet och så lunda pålägga sina annorlunda tankande embotsbröders frihet ett tvång, betecknar bordabrefvet slutligen såsom osannolikt. Det är väl otvifvelaktigt, att yåfvers och jesuiternas mera blinda anhängare äro at annan mening, hvaraf redan framgår, att mötet skall komma att förete den splittving, som man hoppats och hvilken möjligen kan bli spiken i det verldsliga påfvedömets likkista. Påfven sjelf är högligen upptagen mel förberedelserna till mötet. Häromdagen frågade arkitekten Vespignani honom, huru mycket utrymme han skulle lemna åt hvarje dihlomat, hvartill påfven skrattande svarade, liksom persisslerande sjelfva det embete, hvars representant han är: Gif hvarje makt så mycket utrymme, som skulle behöfvas för en egyptisk mumic. Mötets öppnande skall bli synnerligen praktfullt, d. v. s. all möjlig prasierlig grannlåt och stat skall dervid utvecklas. Det skall bevistas af alla basilikorras kapitel och af alla de andliga korporationerna, Det berättas, att kejsaren af Osterrike ämnar på sin återresa från Egypten taga vigen öfver Rom. Deremot har kejsarinnan Eugenie med beklakande underrättat, att hon ej kan aflägga sitt tillämnade besök hos h. helighet. Huruvida kejsar Frans Joset kan få tid till denna utflygt, beror väl dock af händelserna i åtskilliga af hans landsdelar, der det onekligen ser mindre lugnt ut. Det kan visserligen anses för gilvet, att upproret i Dalnratien snart skall vara undertryckt, men det tornimmes oroande underrättelser från andra kanter. Sålunda råder stark jäsning vid den sordna militärgränsen, allt på grund at panslavistiska stämplingar, hvilka ajvenledes göra sig märkbara i Böhmen, der ryska emigrutionsxomitcer verka i smyg och söka att locka de olyckliga bönderna, som lofvas guld och gröna skogar, att utvandra till Östersjöprovinserna och det inre af Ryssland. Kejsarinnan Eugenies hemresa deremot är påskyndas af underrättelser trån Compi ögne, de der ingalunda äro alldeles lugnande, hvad angår kejsarens helsa. Napoleon, som arbetar mycket, kånner sig trött och dyster, och lider antagligen af mattighet. De tillvänkta höstkalasen på detta slott ha derför blifvit inställda och några bjudningar ha ej utlärdats. Den franska regeringen har nu fått tärdigt sitt stora genomgripande förslag i afseende på folkundervisningen. Hufvudpunkterna i detsamma äro följande: Kostnadsfri elementarundervisning införes i alla kejsardömets kommuner från d. 1 Okt. 1870 till d. I Okt. 1875. Medlen för undervisningeus bestridande skola uppbringas dels genom gäfvor, dels af kommunerna sjellva och genom särskilda skatter. Dessutom skall staten bilraga dertill mel 25 millioner, d. v. s. med 5 mill. hvarje år, ulls de 25 mill. uppnåtts. Folkskollärarne erhålla 7, 8, 900 och 1000 tres fast lön. Dessutom fi de en särskild ersättning för hvarje skoll. Avenir National meddelar, att Joaritati, den siste republikanske friskares ännu bibehöll fältet i Spanien, r franskt område. Han ämnar inom hort offentliggöra en broschyr ang. handelserna I Spanien, Från England skrifves om den stora blackfriarsbron i London, som i Söndags invigdes, att byggandet på densamma varat 10 B5Om år och att 700 man tidltals arbetat på densamma. För att få fast botten för bropelarne, mäste man grälva sg ända till 50--60 fot under vattenytan, mer än 100,000 ctr jern användes rill hvaltbågarne, och en hvar at de granitpelare, hvilka pryda de senare, väger 280 ctr. Den nu lärdiga bron, 1270 fot fot lång, 75 fot bred och den största bå, kehuningen 185 fot, bar kostat två menniskolilDen aflidne Peabody föddes i Danvers, Massachusetts, d. 18 Febr. 1795. IIan dog således i sitt 75:te lefundsår. Ett möt har egt rum i Exeter Hall till minne af den fordna befrielsen från påtvedömet och i hopp om pratestantismons blitvande seger En resolution antogs, hvilken törbinder mötet att kraftigt mottrada alla det påt