Efter ungefär en halftimmas fortsatt gående, kommo de till en af naturens egen hand i berget formad grotta, hvars ingång skyldes af tallar och granar, hvilkas grenar Fanfreluche med vand hand undanböjde. I grottans ena hörn låg en stor hög af vissnade löf, som Fanfreluche antände. — Nu kan du värma dig, sade han till Munito, som dyster och tyst nalkades elden. Gubben framtog samma korg, hvilken Michel Balthazar den föregående aftonen sett i la Bråkaignes hand och som innehöll bröd, torr ost och en butelj vin. — Jag bryr mig hvarken om att äta eller