Göteborgsposten – 4 november 1869, sida 1

Munito hoppade som en råbock öfver klippor och buskar, men vigen till slottet PlancheMibray var icke så snart tillryggalagd och dessutom tvang försigtigheten honom att göra halt när han sprungit en stund. Ljudet af hästtraf urskildes tydligt mellan åskknallarne och vid flamman från en blixt, igenkände han i de ridande personerna Leon de Villenave och baronessan de Planche-Mihray. Gynnad af mörkret smög han sig tyst bakom dem och såg Låon aflägsna sig från baronessan, som sökande skydd mot regnet under några åldriga träd, qvarsatt orörlig i sadeln. Deras nattliga ridt var honom dock en olöslig gåta, men äfven detta blef honom klart när Låon återvände i sällskap med Michel och