Göteborgsposten – 3 november 1869, sida 1

— Det bör ni icke göra, anmärkte LGon, ty dessa menniskor, som för penningar tillstått att Munito anförtrott sig åt dem, skola äfven tvifvelsutan hjelpa oss att återfinna den olycklige Mangeville. — Ni har rätt, svarade baronessan, samt fortfor vänd till gendarmanföraren : ni får icko gripa dessa uslingar. Denne bugade sig tigande. Det besiöts nu att Låon enligt öfvereoskommelse skulle möta Michel Balthazar i skogen Frettoye och de tre gendarmerna begifva sig till Coulanges för att erhålla förstärkning och sedan infinna sig i JSaussois. Först skulle de likväl på ert visst afstånd från berget sammanträffa med Låon på körvägen. — Vi skola nog hinna till mötesplatsen samtidigt med er, utbrast baronessan. — Hvad tänker ni på, min tant? frågade Leon. — Jag vill se när banditen fångas. — Men vi ha ett förfärligt oväder. — Regnet skall svalka och göra mig godt. — Jag tror det börjar gå framåt, tänkto Leon, men om Munito berättar att gifvit honom en nyckel till trädgården till tellet vid rue Babylone, är jag förlorad. Hans hjerta slog fortare än vanligt vid denna föreställning. jag hoKlädd i en mörk kappa red baronessan en timma senare vid Lons sida genom Frettoyes