Göteborgsposten – 3 november 1869, sida 1

nemligen att en timmerflotte i natt skulle pussera nedför Yonne samt förklarade att flottkarlarne lofvat dölja zigenaren under sina risknippor tills de uppnått Paris. Munito har obetingadt trott hans ord och nu vid midnattstiden beger sig Michel ånyo dit och nedsänker ett tig till Munito samt drager honom upp, men i stället för de väntade flottkarlarne skola vi låta gendarmerna möta honom. — Klockan är tio, inföll baronessan betraktande pendylen. — Vädret är passande, svarade Låon, himlen är mörk och det hällregnar; vi böra skyndsamt efterskicka gendarmerna i Coulanges. — Det behöfs icke, gendarmerna äro här. Baronessan öppnade en sidodörr och ropade in anföraren, hvilken Låon oaktadt hans bonddrägt genast igenkände. Han lyssnade till Löons ordagranna upprepande af den ofvananförda berättelsen samt sade när Låon tystnat: — Ni vet ju, min herre, att jag straxt efter brottets förötvande arresterade bröderna Balthazar, fastän de måste frigifvas emedan de kunde bevisa sig ha vistats långtifrån stället der mordet skedde, men jag framhärdar dock i den öfvertygelsen att de gifvit zigenaren en handräckning. Och beviset härför är att man ännu icke hunnit återfinna hr de Maugevilles kropp, Vid minsta tvetydiga rörelse å deras sida ämnar jag också arrestera dem på nytt.