Göteborgsposten – 29 oktober 1869, sida 3

Ilvarjehanda. De andliga messorna i Frankrike. En af de frågor som komma att upptaga ekumeniska mötets uppmärksamhet år det laga priset på messor i Frankrike. För närvarande kostar en vanlig messa i P-rankrike (messe bassc) I ir centimer (90 öre) — ett pris som franska presterskapet påstår vara hälften för lågt. Åtskilliga cures ha ingifvit memorialer till sina biskopar i detta afscense och deras uppgitter visa att huru skeptiska i orden fransminnen må vara, de.äro det vida mindre i hand ling än man i allmänhet antager. I anseende tv messornas billichet uppgår ensamt Själsmessornas a1.tal i Frankrike till 4 millioner årligen. Unga ma. som skola dra lott till krigstjens vilja att deras kärleksaffärer t qvinnor som satt in sina penni gar hos att och äro rädde för att bli ruinerade beställa öfver al tredjedel af hela antalet messor. Resultatet är at stora städer och i synnerhet i Paris slera messor hb ställas än som skulle kunna läsas af ett dubbelt atal prester, äfven om de tjenstgjorde oupphörliat från morgon till avall. På senare åren har det dör före blifvit bruket att hyra ut messorna till landprester som ha mindre ondt om tid. om t. ex. ch person i en pariserkorka bestaller en, tio eller kaaske tera hundra messor, så betalar han sina 53åningar och uppgitver sitt namn. Men ifall ban icke är så rik att han kan belala messorna mycket lil ralt. så läsas icke desamma i Paris, utan bestallni ven öfverlemnas till någon fattig cure i provinser. som läser messorna för t. ex. tredjedelen at det br talda priset. Följaktligen händer det ofta nog, i för en handlande som dött vid Rue S:t Denis bec sjalamessor das efter dag i Languedocs vildmarkt:, der ingen -hvarken hört eller sett honom. Nu h dock en stor del landsortsprester ledsnat att lasa messor mot reducerade priser; men då stadspresterra å andra sidan påstå det vara omöjligt att betala mar än en tredjedel af egentliga priset — emedan rest: n går åt för att bestrida kostnaderna för stadsky:korna — så har man beslutat att draga saken intur konhiliet. Brigham Youngs förmögenhet. IIVOen skulle väl i våra dagar slå sig på att blifva promt vare sig bland de sista dagarnås heliga i Utah ellar i vära svenska sirapistsamfund, på arbetareckongroeser och fredsligor i Schweitz eller bland nyliberala i Stockholm och Skåne eller i föreningar för qvinuemancipationen i Amerika, om det ej vore för at förtjena penningar eller ära eller bådadera? U.n of dessa moderna profeter som, atminstone hvad p ningarne beträffar, vunnit sitt mal fullkomliat önkligen Brigham Young, som anses för den rikaste enskilde man på amerikanska kontinenten. korrespondent från Saltsjön till en tidning i Ph delphia uppgifver också följande egendomar och inkomster som tillfalla Brigham Young: — Främst på listan står City Creek Canyvn, hvilket beskrifves såsom ett af skog tätt bevuxet distrikt, från hvilket de heliga äro tvungna att uteslutande köpa sin ved. Detta distrikt lemnar en inkomst af 25000 dollars om året. Hans fastighet i Saltsjöstaden består at en samling byggnader, kallade Brishans Block, en tealerbygguad, ett distilleringsverk som har monopol