Rattegangsoch Polissaker. Från Stockholm. Inför Stockholms poliskammare förekom — berättar Stockh. Dagblad —-sistl. Onsdag till behandling ett mål af den beskaffenhet, att ett motstycke dertill näppeligen torde förut hafva försports inom denna domstolslokal, och en angifvelse om mord, rån eller någon djerfvare stöld skulle väl knappast hafva kunnat väcka den allmänna förtrytelse, som denna ransakning åstadkom hos de dervid närvarande. Brottet, i och för sig af nesligaste slag, ökades än vidare af den tilltalades oförsynta fräckhet och förnekande af illgerningen, i trots af den redan nu förebragta bevisning, som lemnade hans brottslighet utom allt tvifvel. Då målet först till handläggning påropades, sågs till skranket framträda en ung qvinna, antagli gen omkring 20 år gammal, med ett utseende, som nu var af smärta och tillfogad yttre skada alldeles vanställdt, men dock vittnande om icke vanliga qvinliga behag. På framstä!ld fråga sade hon sig heta Anna Samuelsson, svenska till börden och för ett par månader sedan anländ till Stockholm, efter att hafva besökt en i Köpenhamn bosatt syster, gift derstädes. Om anledningen till den sorgliga belägenhet, hvari hon nu befann sig, afgaf hon på uppmaning ar ordföranden följande berättelse: Någon dag i början af sistl. Augusti månad, under det hon uppehöll sig i Köpenhamn, gjorde hon tillfälligtvis bekantskap inom dervarande förlustelseställe Tivoli med en svensk, som uppgaf sig heta Broling, f. d. löjtnant i dansk tjenst, men då, enligt egen uppgift, engagerad såsom tecknare hos redaktionen af Ny Hlustrerad Tidning i Stockholm. Denna bekantskap blef snart alltmera intim och de begge kontrahenterna träffades ganska ofta under den närmaste derpå följande tiden, till följd af den enträgenhet, hvarmed Broling, enligt S:s påstående, förföljde henne. Slutligen friade B. formligen till henne, men hon visade ingen benägenhet att ingå detta parti. Ifter någon kort tid begaf sig S. öfver till Sverige och erhöll i Stockholm anställning såsom