Göteborgsposten – 25 oktober 1869, sida 1

egen skald II. Ibsen, som det för mig var en stor glädje att träffa ombord på aångsartyget. För öfrigt har man så tillvida frångått programmet att ännu en ångbåt skulle afgå en dag senare än vi från Margeille, hufvudsakligast medförande engelska gäster. Vi afgingo kl. 5 igår e. m. från Marseille med ångf. Moerissom är en af de största och komfortablaste paketbåtarne på Medelhafvet. Oaktadt sartygets storlek har sjögängen dock varit tem stark och i natt rädde bland det stora antalet passagerare itskillig jammer och elände. Vi befinna oss för ögonblicket mellan öarne Sardinien och Korsika, hvilka båda äro höga och bergiga samt mycket erinra om Norges kuster. Deremot är vattnets starkt blåa färg något ovanlig för oss nordbor och det i kölvattnet dansande fosforescerande ljuset väckte igär afton allmän uppmärksamhet såväl bland nordsom sydbor. re Strart norr om Messina, d. t1 Oktober på oftonen. Sedan vi igår e. m. hade passerat förbi Korsika fingo vi tre mindre öar på venster hand om 055. Den ena och sydligaste var Caprera, som naturligtvis, i egenskap af Garibaldis vistelseort, drog allas ögon på sig. Men då de tre öarne för våra ögon flöto tillsammans i hvarandra, var man i mycken dispyt om hvilket af det vi såg som var Caprera. annu större blef oenigheten, då man skulle bestämma, hvilken af de byggnader, vi sågo, var Garibaldis boning, och icke mindre än 6 å 7 olika hus gällde omvexlande för att vara den berömde äfventyrarens och republikanens hem. Till sist stannade man vid ett hvitt hus, som en af våra reskamrater, Lenormant, utpekade, i det han försäkrade att han som rest samma väg 7 a 8 gånger kände till saken. Besynnerligt nog kunde sjömännen ombord, dem vi tillfrågade, icke lemna några upplysningar. Till höger hade vi Sardinien. På öns södra ända hade bergen besynnerligt fantastiska, högst pittoreska former. På en framspringande udde, såg man sålunda öfverst uppe på fjellet en naturlig klippformation, som liknade en björn af kolossala dimensioner och etter hvilken udden också erhållit namnet Björnen. Vi närma oss nu Sicilien och se de Lipariska öarne sticka upp ur hafvet, liknande väldiga klippkäglor. Stromboli, som vi ha på vår venstra sida, visar icke för oss sin brinnande vulkan, efter hvad några påstå derföre att månskenet är så starkt.oderföre att den vill spara sin eld för att riktigt kunna slå på stort i illuminationsväg, när kejsarinnan kommer, säga andra. Oaktadt vi äro så långt söderut blåser dock sunnanvinden oss temligen kylig till mötes, hvarföre vi svepa omkring oss våra öfverplagg, alldeles som om vi vore uppe i Norge. Men detta oaktadt kunna vi befinna oss under en mycket sydligare breddgrad: ty Karlavagnen har sjunkit långt ner mot horisonten och månen har kommit högt upp på himlen, upp emot Zenith. En så lång sjöresa som denna, medför visserligen sina obehag, isynnerhet för dem, som lida af sjösjuka, ithy att Medelhafvet är mycket oroligt, men tråkig kan den aldrig bli, dertill äro vi i alltför godt och intressant sällskap, och vi inbjudna, hvilka antagligen komma att bli tillsammans i 13 månads tid, betrakta oss såsom närmare sammanhörande, som utgörande en familj, hvarföre vi naturligtvis också sluta oss närmare till hvarandra, Resan på jernbana går naturligtvis långt snabbare än på ångfartyg, och detta är orsaken till att engelsmännen till stor skräck och harm för Marseille ha börjat att låta den indiska posten gå till Brindisi på jernbana och derifrån öfver hafvet till Egypten. Marseille drager extra fördelar af sin betydande ängbåtsfart på Medelhafvet och Orienten. Samtidigt med oss lemnade sålunda tre andra ångfartyg Marseilles redd, af hvilka det ena i likhet med oss skulle vill Alexandria, det andra till Smyrna och det tredje till Konstantinopel, och der låg dessutom en hel liten änghätsflottilj färdig, som under loppet af natten och den följande dagen skulle löpa ut. Men huru stora uppoffringar än Marseille är redo att göra för att bevara sin ängbätstrafik, så har det säkert all orsak att frukta för att förlora den, isynnerhet när tunneln under Mont Cenis blifvit färdig, ty posten skall då genom att gå på jernbana till Brindisi spara inemot ett par dygn och tiden börjar mer och mer få samma värde för europcterna, som den redan länze haft för amerikanarne. Vidare är farten på jernvana för de flesta behagligare samt förmodligen också villigare än på Medelhafsbåtarne, hvilka hålla mycket höga priser. Men vi närma oss Messina och kaptenen måste ha våra bref för att skicka dem i land. Jag slutar derför för denna gång. J ng.