Göteborgsposten – 25 oktober 1869, sida 1

att framställa den inverkan som Sveriges deltegande i Tretioåriga kriget hade på utvecklingen af svenska adelns sinne för konsten. I stafet för nederländska konstnärer och handtverkare var det dock nu tyska, som införskrefvos, en naturlig följd deraf att adeln just i Tyskland blitvit bekant med konsten. Några af dessa konstnärer, hvilka oftast på samma gång voro handtverkare, omnämndes. Emellertid kom Kristina på tronen. Ärelysten och fåfäng beslöt hon att bilda ett nytt tidehvarf inom konsten. Med arkitekturen, såsom egentligen monumental konst, sysselsatte hon sig icke, alldenstund beslutet att nediägga kronan redan tidigt af henne blifvit fattadt. Icke heller synes hon ha satt stort värde på skulpturen, måhända derföre att hon med sin stora kännedom om antiken insåg på hvilka afvägar skulpturen under hennes tid var. Det återstod således målarekousten, med hvars uppmuntrande hon ville tillfredsställa sin fåfänga. Då hon icke kunde erhålla van Dyk sjelt, som redan var död, inkallade hon en elev till denne, David Bäck, af hvilken vi ha de flesta porträtterna öfver svenska märkvärdiga män från denna tid. Vidare inkallades Sebastien Bourdon, som med snille förenade en lysande teknik och som bl. a. målat ett utmärkt ansläende porträtt af Kristinas halfbror, grefven af Wasaborg. Af öfriga konstnärer omnämndes en utmärkt polsk kopparstickare vid namn Kalb, af hvars arbeten vid nästa föredrag kommer att visas prof. Såsom bevis på hvilka oerhörda konstskatter Kristina hopat dels genom att taga sin stora andel al krigsbytena från Tyskland, dels genom inköp för statens medel, omnämnde förelåsaren att förteckningen öfver desamma upptager 86 stafyer i brons, 166 i marmor, 143 mynt och medaljer i guld, 6349 i silfver, 598 målningar, 8000 band handskrifter 0. s. v. Betraktande dessa konstskatter såsom sina egna, tog kristina dem, åsom bekant, elter sin tronafsägelse med sig iill Italien, der hon i förtreten öfver mottagandet vid sitt sista besök i Sverige testamenterade dem till kardinal Solini. Denne dog dock redan ett par månader efter drottningen och samlingen, hvilken ansetts såsom nära nog den förnämsta i Europa, öfvergick nu till kardinalens brorson, hvilken sålde och förskingrade den. De flesta målningarne kommo i familjen Orleans ego och finnas nu i Frankrike. Skulpturverken åter stannade i Italien hos slägten Orto goni -— egendomligt nog, ty de härstammade ursprungligen från Italien. Tagna vid belägringen af Mantua, hade de förts till Prag, der de åter togos af svenskarne. Detta utgör en vink att det ej är på eröfringens fält som konsten skall finna sin näring, utan att den måste växa i egen jordmån, ifall den icke, såsom under Kristina, skall blomstra i dag, för alt vissna i morgon. Stadssullmäktigevalet i Göteborg. Stockholms Dagblad för i Lördags innehåller utlörligt K. M:ts utslag angående det bekanta klagomålet mot stadsfullmäktigvalet härstädes d. 15 sistl. December. Utslaget har följande lydelse: KK. M:t har i nåder låtit detta besvärsmål Sig föredragas och finner Magistraten i Göteborg hafva vid det ifrågakomna stadsfullmäktigsvalet oriktigt förfarit derutinnan, att Magistraten, vid valsedlarnes pröfning uteslutit endast de å dem upptagna personer, som icke varit valbare eller i afseende på hvilkas namn någon tvetydighet förefunnits, men deremot godkant samma sedlar i afseende på öfrige ä dem uppförde personer, hvarföre och då, enligt uppgift, som lemnats obestridd, detta Magistratens förfarande till någon del inverkat på valets utgång, K. M:t, med upphäfvande af sin Bef:des öfverklagade utslag, visar ärendet åter till Magistraten, som har att detsamma ånyo företaga och dermed lagligen förfaral. I detta ämne, tillägger Dagbl., har K. M:t redan förut, vid profning d. 2 Nov. 1866 at besvär öfver 1864 års stadsfullmäktigsval i Upsala, tillämpat samma princip, enligt en kgl. resolution, som finnes införd i det nyligen utkomna andra häftet af W. Walldens prejudikatsamling. I Göteborgs sparbank har under sistförflutna veckan insatts i 171 poster 12.111 rdr 50 öre och uttagits i 138 poster 6,108 rår 5 öro. Lord Derby, chefen för det konserva tiva partiet i England, bar aflidit. Han var rödd d. 29 Mars 1796 i Knowsley-Park i Lancashire och iuträdde redan år 1822 i Underhuset dar han var hactämd att för da nägta