Göteborgsposten – 21 oktober 1869, sida 2

till mötes, hvarpå bl. a. sistl. sommars skandinaviska konstnärsmöte bärstädes häntydde, så skulle det vara at intresse att lära känna denna konsts äldre utveckling. Föreläsaren hade för sin framställning valt perioden från och med drottning Kristina till tiden för Stockbolms slotts färdigbyggande, emedan denna period, ehuru märkvärdig, blot vore föga känd. Under gårdagens töreläsning kastades emellertid blott en öfverblick på konstens föregående utveckling. Efter att ha såsom det första tecken till konst omnämnt hällristningarne och runstenarne, öfvergick tal. till arkitekturen, hvilken under hela medeltiden ut gjorde grundvalen för annan konst. Den romanska byggnadskonstens uppkomst och egendomligheter beskrefvos, liksom de förnämsta alstren af densamma omtalades. Sammaledes med den gothiska konsten. Vidare framhölls den under den senare förekommande skulpturen och dess alster, dopfuntar, helgonbilder, altarskåp o. s. v. Slutligen öfvergick tal. till renaissancen, som på en gång infördes af kung Gösta, hvilken jemte sina söner ensam representerade denna konstriktning. Till folket trängde den nemligen icke under hans tid, knappt nog till adeln. Tal. omnämnde slutligen alla de jätteverk i byggnadsväg som under Gustaf I och hans söner på den korta tiden af omkring sextio år utfördes med tillhjelp af ett stort antal från Tyskland, Nederländerna och Belgien inkallade konstnärer och handtverkare. Efter föreläsningens slut hemställde hr Hedlund till åhörarne, huruvida de önskade att de kommande föreläsningarne liksom denna skulle börjas kl. 6 eller om tiden skulle bestämmas till kl. 7—8. De som önskade det förra skulle uttrycka detta genom att sitta ved, och de öfriga stå. Resultatet af den sålunda improviserade omröstningen blef att nästan samtlige intogo sittande ställning. En tal. yttrade dock, att han af flera personer hört, det deras kontorstid hindrade dem från att komma förrän kl. 7. Hr Hedlund frågade nu huruvida — på det att föreläsningsstyrelsen måtte ha fria händer, ifall utom auditoriet röster skulle mera allmänt höja sig för tiden från kl. 7 till 8 — man finge anse att det vore de närvarande likgiltigt om början bestämdes till kl. 6 eiler 7. Härpå svarades just ingenting, hvarföre åhörarnes likgiltighet beträffande dessa alternativer antogs för gitven. För egen del få vi tillägga, att ehuru man ej kan förbise giltigheten af anmärkningen om kontorstiden, så bör det dock å andra s:dan tagas i betraktande, att om föreläsningarnes början utsättes till kl. 7, desamma då lätt kunna komma i kollision med teatrarne eller enskilda samqväm. Ett vida större antal än deras, som af kontorsgöromål kunna lifva hindrade att infinna sig genom tidens bestämmande till kl. 6, skulle sålunda komma mett ganska förargligt dilemma. En lång. kännedom om den publik föreläsningarne här a att påräkna lär oss nemligen, att det långt ofvervägande flertalet med lätthet kan disponera sin tid redan kl. 6 på aftnarno. Besvär öfver stadsfullmäktige-valet d. 15 Sistl. December antördes, som man orde påminna sig, hos Kgs Bihde af v. häradsh. Ir. Almen och grossh. H. Hasselblad, på grund deraf, att af 300 röstande 207 personer, med tillsammaes 41,399 röster, röstat på en person, som försummat att före valet erlägga sina kommunalskatter och således jomlikt kommunalförfattningen ej varit röstberättigad eller valbar, och 13 personer med tillsammans 235 röster valt personer, hvilka af andra skäl ej varit valbara. Klagandena yrkade i sina anförda besvär alternativt: att Kgs Bfhde, med ändring uti öfverklagade valet ville förklara, att samtlige af dem anmärkte namnsedlar skola i sin helhet ogillas, samt att de 28 personer, hvilka enligt återstående till riktigheten ostridige valsedlar erhållit de flesta rösterna, skola vara lagligen till stadsfullmäktige utsedde. eller ock: att Kgs Bfhde, med bifall till deras anmärkningar emot giltigheten af nämnde 220 st. valpedlar, ville förklara samma valsedlar ogiltiga, samt i öfrigt visa ärendet åter till Magistraten, med förständigande för Magistraten att jemlikt återstående 80 st. ostridigt riktiga valsedlar, utröna hvilka personer, som vid öfverklagade valet blifvit till stadsfullmäktige utsedde. Kgs Bfhde fann dock intet skäl till ändring i det af Magistraten förrättade valet, hvartöre besvären fullföljdes hos K. M:t. Enligt hit ingången underrättelse lärer emellertid K. M:t nyligen ha afgjort besvären sålunda, att K. M:t, med förklaring att de ofullständiga valsedlarne bort kasseras, återtörvisat ärendet för ny uppsummoring at de ostridigt riktiga valsedlarne, och sålunda i öfverensstämmelse med klagandernas senare törslag.