— Idag på morgonen, fortfor den förrymde galerslafven, gick jag in en stund på en krog i Auxerre, der jag hörde några sjömän tala om dig, din mor, dina båda bröder och ert värdshus, som de sade vara temligen illa kändt. — Jag vet, svarade Simon likgiltigt, att man säger så på vår rygg. — Jag skall säga dig, min gosse, fortfor gubben, att jag till en början inte tyckte om din for, ty jag är ingen tjuf utan mördare, som mördat för att hämnas sin ära. Men då man är sammankedjad i tio år, lär man sig först att fördra hvarandra och slutar med att bli goda vänner. Din far och jag hade de sista åren inga hemligheter för hvarandäa. Jag vet allt, äfven det som ni inte ha reda på. — — —