Göteborgsposten – 19 oktober 1869, sida 3

J. IL. AIA.NI-IHÄI-( ÅI) N:o I Skeppsbron. CJ nn — Å — — Föreläsningar. Allmänheten inbjudes att bevista en följd f föreläsningar, 8 till antalet, som komma tt hållas under slutet af innevarande Oktoer och början af November månader, å Lilla Zörssalen, af Amanuensen vid Kongl. Biblioeket, D:r C. Eichhorn, amandlande: att århundrade af Sveriges konsihistoria, 1654—1754, enligt följande program: Första föreläsningen: Inledning. — Kort ölverblick af konsthistoriens hufvudsakliga skeden och, sammanhang dermed, en granskande aterblick på svenska konstens utveckling från äldre tider ända ill renaissancen och dess sista blomstring under lrottning Kristina. Med hennes korta regering uppgår en ny dag för Sveriges konst. . Andra: Kristinas tid. — De inkallade och inflyttande konstnärerna ge konsten en ny karakter i värt land och begynna barocken. De sornämsla at dem inom alla arter omnämnas och tecknas. homeblomningen upphör hastigt med drottningens utilyttning. Tredje: Karlarnes tidehrarf Uretioäriaa hrigets stora inflytande på vårt lands odling börjar nu göra sig bemärkt. Adelns rikedomar ge sig lufl i storartade byggnadsföretag. Konstbeskyddarne under denna tid. — Nicod. Tessin d. a. tidehvarfvets mest mångsidige, hans son dess och Sveriges störste by konstnär. Bådas lif och verksamhet skildras. Deras skola. — Den franska barocken representeras af Jean de la Vallce; hans arbeten. Fjerde: Karlarnes tidehvarf (sorts.) Skulpturen och dese idkare: Millich, Precht m. tl. Medaljörerna Meybusch och Karlsten samt dennes larjungar. — I Måleriet framstår Ishrenstrahl som en af Sveriges yppersta konstnärer. Ilans lif och verksamhet, den mest betydande nagon i vårt land utofvat inom denna konst. Femte: harlarnes tidehrarf (slut). kEhrenstrahls stora skola fortplantas så inom som utom landet och kan spåras ända in i Frihetstiden. Jeltständiga konstnärer: Mijtens, Lemke, Sylvius Med Karl XII:s tid inträder en brytning, hvarigenom Ehrenstrahls skola ställes mer i skuggan. Mijtens skola och fransmännen vid slottsbyggnaden uppträda jemte von hrafft. men denne öfverlefver bada riktningarne. Kopparstickskonsten väckes till lit af Svecia antiqua et hodierna, Dahlbergs stora verk. Willem Svidde och van den Avellen inkallas för dess stickande. Sjette: Frihetstiden. — Sedan landet ånyo hemtat krafter efter den föregående härjningen, kan konsten åter gro. Tessin lyckas genomdrifva fortsättandet af slottsbyggnaden i Stockholm, hvilken blir utgangspunkten tör en ny konstblomstring. — Byggkorstnärerna uppammas omedelbart vid densamma: Hårleman, Cronstedt, Adelcrantz (sonen). Byggnadskonsten i landsorten: Göteborg bygges af Bengt Carlberg, Karlstad af Haller o. s. v. Författarne i arkitektur. Sjunde: Frihetstiden (forts.) Skulpturen lyftes från sin handtverksmessighet af Cousin och Bouchardon, fransmän vid slottet. — Sergel utgar ur samma skola, i det Larchevesque blir hans lärare. — Medaljkonsten blomstrar, som aldrig förr eller senare, under Hedlinger och hans lärjung Måleriet och dess många, delvis förträttliga, representanter: Schröder, Scheflel, Arenius och andra. — bransmannen vid slottsbyggnaden. Attonde: Frihetstiden (slut). — Måleriet (forts-): Tararal och hans insiytande. Johan Pasch, näst honom tidehvarfvets förnämste dekoratör. De öfriga, mest porträttörer, af olika värde. — Lundberg hemför pastellen från Paris och beherrskar konstverklen en tid bortåt. — Landsortsmålarne bli betydande. Lemningar af Ehrenstrahls skola möta på detta område nyare traditioner och konstnärer: Johan Koss i Göteborg, Stålbom i Östergötland och andra. Hörberg får sin bildning hos en sådan målare. — Kopparsticket: Geringius, Bergqvist, Rehn och hans lärjungar. — honst-Akadlemi stiftas. men blir först senare af betydelse. — Slottsbyggnaden blir 1704 så färdig, att konungafamiljen kan intlytta. Denna händelse gör äfven på sitt sätt epok i vår konsthistoria. — Återblick och afslutning. Föreläsningarne börja Onsdagen den 20 dennes, kl. 6—7 e. m., och tortga sedermera Lördagar och Onsdagar vid samma tid. — Inwädesbiljetter tör hela serien antecknas och uttagas i Gumpertska bokhandeln till följande priser: lor en person rdr rmt 4. , familj om 2 personer 7. on 3 . 9: 50. on 4 -III: 50. Lösa inträdeskort säljas a 75 öre Göteborg den 7 Oktober 1869. Föreläsnlugsstyrelsen. —— Bok-annonser. Uti alla boklådor i Göteborg m. tl. städer: