ha inöfvat sig i vapnens bruk. Emellertid har hela truppstyrkan från Ragusa — c:a 5 bataljoner infanteri och något artilleri — ryckt söderut. Enligt en senare uppgift skola 2:ne österrikiska officerare ha blifvit skjutna, hvaraf följt, avt hela distriktet förklarats i belägringstillstånd. Så långt korrespondenten. Sedan dess har österrikiska regeringen ditskickat ytterligare truppförstärkningar. Wienertidningarne påstå, att ryska agenter och fursten af Montenegro upphetsat Dalmatiens befolkning till detta uppror. På ett annat håll hotas äfven den österrikiska staten med en vigtig kris, hvars betydelse dock är större, än det dalmatiska upproret, och hvilken kan bli brydsam nog, om den ej på ett klokt sätt qväfves. Om Beust än lyckades att stifta försoning mellan det egentliga Österrike och Unsern genom den dualism, som han införde, qvarstod likväl tvedrägtsbrodden i det vestra Österrike, och kampen mellan de slaviska och tyska elementen har omsider erhållit ett sådant omfång, att man med rätta befarar, att den skall spränga den i Dec. 1867 antagna riksförfattningens svaga band. Slaverna i Böhmen, Mähren, Galizien, Krain, Kärnthen o. s. v. vilja ej erkänna riksrådet i Wien såsom någon verklig samlingspunkt; men att regera utan dem, det går väl ändock ej länge an. D. 24, 25 och 26 Sept. företogos i Böhmen nya val af deputerade i st. f. de 82 czechiska landtdagsmedlemmar, som den 23 Aug. 1868 nedlagt sina mandat. De bletvo med stor glans återvalda i alla valkretsar. I landidistrikterna skedde dettarnästan enstämmigt, emedan tyskarne ej vågat uppställa motkandidater. Vida kännbarare var tyskarnes nederlag i hutvudstaden Prags Altstadt, hvilken bebos till största delen af tyska och judiska handlande, eftersom regeringen der gjort de största ansträngningar och betjenat sig af alla upptänkliga medel, för att kuana genomdrifva en tysk kandidat. Czecherna beherrska också den allmänna menningen i hufvudstaden. De tillbakavisa med hån wienertidningarnes förslag om en utjemning på riksförtattningens basis; sin fordran af sjelfständighet i samma utsträckning som Ungern upprätthålla de efter den sista valsegern med större fasthet än nägonsin. Hvad skall regeringen nu göra? Czecherna vika ej en hårsmån och tyskarne bli misstrogna. Och likväl måste en utjemning bringas till stånd. Rörande upproret i Spanien föreligga följande notiser: Madrid d. 15 Okt.: Cortes ha antagit regeringens förslag om åtalandet af de 17 deputerade, hvilka anslutit sig till den republikanska rörelsen. Förhandlingarne om jernvägs agen ha uppskjutits till lugnare tider. — Balvochea, Paul och Ramero ha d. 10 d:s proklamerat republiken i Genalguacil (Malaga). Madrid, samma dag på aftonen: Cortes ha tillsvidare uppskjutit sina förhandlingar. Valencia d. 15, morgonen: Erkebiskopen och andra framstående personligheter vände sig igår till generalkaptenen i provinsen till förmån för de upproriska, men krigsrådet förklarade, att de måste gitva sig utan vilkor. D. 15, middagen: Kampen har ännu icke börjat; underhandlingarne med de upproriska fortsättes. D. 16. Kegeringstrupperna angripa i dag, om de upproriska icke dessförinnan gifva sig. Såsom ett bevis på, att de utländska makterna icke äro utan bekymmer för de nuvarande oroligheterna i Spanien, anföres att såväl den engelska som den franska regeringen beslutat skicka krigsskepp till hamnarne vid Barcelona, Carthagena och Cadix, för att skydda sina undersåter. Från Konstantinopel meddelas, att kejsarinnan Eugenie anlände dit d. 13 d:s kl. 8 e. m. Mer än 20 ångbåtar, som gått henne till mötes, fölide i LAigles kölvatten. Längs båda kusterna af Bosforen stodo långa rader af trupper uppställda; hela befolkningen hade strömmat till och alla fartygen voro behängda med flaggor. Bosforen töretedde i det hela en underbar anblick, och den ena kanonsaluten efter den andra aflossades till den höga gästens ära. Då läAigle anlände till närheten af palatset Beglerbeg, gick sultanen ned i en praktfull båt, hviken enkom bygts till kejsarinnans begagnande, hvarefter han förde henne till sitt palats. Här blefvo kort derefter Portens stordignitärer förestälda kejsarinnan och senare gafs en stor galadiner i palatset Bechiktache. IIela Bosforen var på aftonen illuminerad. Festen var Jysande; hela befolkningen deltog i densamma, och alla affärer lågo under hela dagen nera