holm af stadsmäklaren derstädes F. T. Cleve och hans fru. — Engelska ångf. Artemis, som i Lördags afgick till IIull medförde som last 40000 do o . k. f. hafre och c:a 60 tons stångjern. — Egaren till cigarrboden i n:o 51 Drott ninggatan, har i denna bod låtit anordna beqväma sittplatser till tjenst för dem som der vilja invänta de Drottninggatan passerande omnibusarne. Denna tjenstaktighet mot de trafikerande är. säger Dag. Nyh, så mycket lofvärdare, som icke något slags afgist erlägges för begagnande at beqvämligheterna i denna improviserade väntsal. — Slupen Josefina, skepparon L. Blomberg liggande vid Nybrohamnen sjönk plötsligt natten till i Söndags under det då rådande starka regnet; endast öfre delen af masten synes ofvan vatten. — Om den förut omtalade soirten på Carlberg läses i Dag. Nyh. för igår: Flera ångfartyg afgingo i Lördags till Carlberg, fullsatta af passagerare, som hade förskaftat sig biljetter till nämnde tillställning. Soirån gafs i gymnastiklokalen, som om vintern äfven lär användas till exercislokal. Salen var rikt upplyst med kulörta lyktor. In eldig ouvertyr öppnade soiren, i det att några af dessa lampor fattade eld, men släcktes lyckligen; de öfriga lågorna brunno stadigt och säkert. Ömsom 12, ömsom 5 af kadetterna utförde flera omtyckta nummer på mess ngsinstrumenter, hvaribland kan nämnas ett lyckadt potpourri å svenska folkvisor. Stämningen var, som oftast är fallet med messingsinstrumenter, icke alltid fullkomligt ren, men utförandet var ganska godt. Sångarne, hvilka, liksom öfverallt, lida brist på höga tenorer. utförde flera manskörer med mycket god sammanhallning och nyansering; isynnerhet anslog den lilla täcka kompositionen hältvakten? af C. Kuntze, ähörarne. Den gafs på scenen som framställde soldater omkring sin vakteld. Vid slutet af sången uppIyVstes det hela af en vacker bengalisk eld. En helt ung kadett, hr K. spelade på piano två större konsertstycken med både färdighet och smak. Slutligen utfördes af fyra väl kostymerade kadetter: (den förenämnde hr K. samt hrr P., M. och 8.) en tragikomisk pjes, benämnd Kärlek och död eller Mohrens sista suck:, som så väl för sången som spelet väckte stor munterhet i salongen. Blåskören trakterade med flera nummer utom programmet och till slut med en utgångsmarsch, som en längre stund qvarhöll åhörarne.