de kristna i Palestina begifvit sig från Jaffa till Pireus, der den skulle bringa kejsarinnan den första helsningen ombord på hennes yacht. Kejsarinnan Eugenie väntades d. 9 till Athen, och den grekiska kammaren hade af denna anledning beslutat, att denna dag skulle firas som en national högtidsdag, hvarför den ej heller skulle ha något sammanträde. Sålänge kejsarinnan uppehöll sig i Athen, skulle den franska flaggan svaja vid sidan af den grekiska trån alla offentliga byggnader. Ett stort avtal landsortsbor började redan dagen förut anlända till den grekiska hufvudstaden; tillströmningen af menniskor var så stark, att regeringen insåg omöjligheten af att skaffa plats i staden för de resande, och hon hade derför låtit upprätta ett tältläger mellan Athen och Pireus, der landtbefolkningen kunde slå sig ned. I Konstantinopel har en eskader utrustats, bestående af 2 ånglinieskepp, 2 ångfregatter och 2 ångkorvetter, hvilka skulle mottaga kejsarinnan vid hennes ankomst och eskortera den kejserliga yachten ÅLAigle på öfverresan till Egypten. D. 16 skall till kejsarinnans ära hållas en revy öfver 20,000 man elittrupper under den turkiske krigsministerns befäl. Härtill skall ansluta sig en stor nattlig fest, i det soldaterna skola vid fackelsken utföra åtskilliga manövrer, och samtidigt skall flottan vid konstgjord belysning företaga evolutioner på Bosphoren. Man skall i Turkiet icke ha upplefvat något dylikt sedan 1728. under Mahmud I, och på den österländska befolkningen skall den hyllning, som sultanen visar Frankrike, otvitvelaktigt göra stor verkan. Suezkanalens öppnande försiggår d. 17 Nov., och man har tillsvidare bestämt, att de fartyg, som ha furstliga personer ombord, skola först segla m i kanalen, derefter följa eskadrarne och till sist komma nandelsoch passagerarefartygen. Frankrike, Italien, Holland och SverigeNorge ha redan för en tid sedan beslutat skicka krigsskepp till Suezkanalen, och af dessa eskadrar skall den italienska gå i spetsen under befäl af contre-amiral prins Amadeus af Savoyen; derpå följa de franska, holländska och svensk-norska krigsskeppen. Af furstliga personer, hvilka af v. konungen af Egypten inbjudits till högtidligheterna, hafva, förutom kejsarinnan af Frankrike och kejsaren af Österrike, anmält sig kronprinsen af Preussen, erkehertig Victor af Österrike, prins Henrik af Holland och prins August af Sverige Dessa furstliga personer skola i här angifna ordning segla in i Suezkanalen. — oCTAigle med kejsarinnan ombord skall öppna tåget. Då den franska yachten uppnår Suez, skall den helsas med 101 skott från det egyptiska artilleriet. Antagligen skola dessa artighetsbetygelser smickra befolkningen i Frankrike, hvars maktställning och sympatier hos folken ingalunda synas hafva minskats. Det skall i alla händelser verka en diversion i den allmänna diskussionen och något dämpa ljudet af de radikalas skrik. Dessa senares bebådade meningsyttring d. 26 Okt. är nu uppgifven. Sjelfva Rappel säger, att man måste afstå derifrån på grund af alla de deputerades vaffall. Rörelsen bland arbetarebetolkningen börjar äfven lägga sig, och tillochmed Raspails anhängare medge nu, att denne deputerade skall nödgas utan buller d. 26 Okt. begifva sig i en fiaker till lagstiftande kåren och der i all ensamhet nedlägga sin protest, för att sålunda undvika allt uppseende. Afven arbetarerörelsen i Aubin har lagt sig, och de flesta arbetarne derstädes ha redan återtagit sina arbeten. Jemväl i ett annat afseende väntas lugn inträda. Pater Hyacinthe har nemligen afrest till Amerika, der han skall qvarstanna till ekumeniska mötets öppnande. Parisertidningarne meddela följande brefvexling mellan Pater Hyacinthe och markis de Villamarina: Turin d. 29 September. Framåtskridandets och sanningen djerfve apostel, bifall åt Edert bref och Edra ädla och modiga känslor! Det är på tiden, att kraftiga stämmor höjas, för att förvirra dem, som vanställa Christi religion och schackra med henne. Det är på tiden, det är hög tid, att ljus varder ljus och att kristendomens och evangeliets upphöjda och heliga sanning vinner seger öfver lögnen och mörkret. Såsom känslomenniska och såsom kristen säger jag Eder mitt tack för Eder ädla frimodighet, för Edert sjelfstäniga och oegennyttiga mod. Räkna äfven bland antalet af Edra beundrare och Edra vänner markis de Villamarina. Paris d. 30 Sept. IIr markis! Sådana bevis på sympati, som dem ni visar mig den äran att gifva mig, äro isynnerhet egnade att uppmuntra mig på den svåra väg jag beslutat följa. Italien kan lägga en ofantlig tyngd i det kyrkliga ombildningsverket. Tempus est ut judicnum incipiat a domo Dei. Hvad mig personligen angar. så vet jag ej, om den protest, som jag rest