Göteborgsposten – 9 oktober 1869, sida 2

Tillkännagifvanden. LJ a Föreläsningar. Allmänheten inbjudes att bevista en söljd af föreläsningar, 8 till antalet, som komma att hållas under slutet af innevarande Oktober och början af November månader, å Lilla Börssalen, af Amanuensen vid Kongl. Biblioteket, D:r C. Eichhorn, atrhandlande: Ett århundrade af Sveriges konsthistoria, 1654 1754, enligt följande program: Första föreläsningen: Inledning. — Kort ofverblick af konsthistoriens hufvudsakliga skeden och, i sammanhang dermed, en granskande återblick på svenska konstens utveckling från äldre tider ända till renaissancen och dess sista blomstring under drottning Kr w. Med hennes korta regering uppgår en ny dag för Sveriges konst. Andra: Kristinas tid. — De inkallade och inflyttande konstnärerna ge konsten en ny karakter i vårt land och begynna barocken. De förnämsta af dem inom alla arter omnämnas och tecknas. IKonstblomningen upphör hastigt med drottningens utflyttning. Tredje: karlarnes tidehvarf. — Tretioå krigets stora inflytande på vårt lands odling I r nu göra sig bemärkt. Adelns rikedomar ge sis luft i storartade byggnadsföretag. Konstbeskyddarne under denna tid. — Nicod. Tessin d. ä. tidehvarfvets mest mångsidige, hans son dess och Sveriges störste bygakonstnär. Bådas lif och verksamhet skildras. Deras skola. — Den franska barocken representeras af Jean de la Vallge; hans arbeten. Fjerde: Karlarnes tidehvarf (forts.) Skulpturen och dess idkare: Millich, Precht m. tl. Medaljörerna Meybusch och Karlsten samt dennes lärJungar. — I Måleriet framstår Ehrenstrahl som en af Sveriges yppersta konstnärer. Ilans lif och verksamhet, den mest betydande någon i vårt land utöfvat inom denna konst. Femte: Karlarnes tidehvarf (slut). — Ehrenstrahls stora skola fortplantas så inom som utom landet och kan spåras ända in i Frihetstiden. Sjeltständiga konstnärer: Mijtens, Lemke, Sylvius. Med Karl XII:s tid inträder en brytning, hvarigenom Ehrenstrahls skola ställes mer i an. Mijtens skola och fransmännen vid slottsbyggnaden uppträda jemte von Krafft, men denne öfverlefver båda riktningarne. Kopparstickskonsten väckes till lit af Svecia antiqua et hodierna, Dahlbergs stora verk. Willem Svidde och van den Avellen inkallas för dess stickande. Sjette: Frihetstiden. — Sedan landet ånyo hemtat krafter efter den föregående härjningen, kan konsten åter gro. Tessin lyckas genomdrifva fortsättandet af slottsbyggnaden i Stockholm, hvilken blir utgångspunkten för en ny konstblomstring. — Byggkorstnärerna uppammas omedelbart vid densamma: Hårleman, Cronstedt, Adelerantz (sonen). Byggnadskonsten i landsorten: Göteborg bygges at Bengt Carlberg, Karlstad af Haller o. s. Författarne i arkitektur. Sjunde: Frihetstiden (forts.) Skulpturen lyftes från sin handtverksmessighet af Cousin och Bouchardon, fransmän vid slottet. Sergel utgär ur samma skola, i det Larchevesque blir hans lärare. — Medaljkonsten blomstrar, som aldrig förr eller senare, under IIedlinger och hans lärjungar. Måleriet och dess många, delvis förträffliga. representanter: Schröder, Scheflel. Arenius och andra. Fransmännen vid slottsbyggnaden. Attonde: Frihetstiden (s Taravral och hans inflytande. nom tidehvarfvets förnäms mest porträttörer, af olika ut). — Måleriet (forts.): Johan Pasch, näst hote dekoratör. De öfriga, värde. — Lundberg hemför pastellen från Paris oc 2 beherrskar konstverlden en tid bortåt. — Landsortsmålarne bli betydande. Lemningar af Ehrenstrahls skola möta på detta område nyare traditioner och konstnärer: Johan Ross i Göteborg, Stålbom i Östergötland och andra. Hörberg får sin bildning hos en sådan målare. — Kopsticket: Geringius, Bergqvist, Rehn och hans ärjungar. Konst-Akademi stiftas, men blir först senare af betydelse. — Slottsbyggnaden blir 1754 så färdig, att konungafamiljen kan inflytta. Denna händelse gör äfven på sitt sätt epok i vår konsthistoria. — Återblick och afslutning. Föreläsningarne börja Lördagen den 16 dennes, kl. 6—7 e. m., och fortgå sedermera Onsdagar och Lördagar vid samma tid. — Inträdesbiljetter tör hela serien antecknas och uttagas i Gumpertska bokhandeln till följande priser: för en person rdr rmt 4. , familj om 2 personer . . 7. oo -3 . 9. 50. . i . 4 11: 50. Lösa inträdeskort säljas å 75 öre. j Göteborg den 7 Oktober 1869. Föreläsnlvgsstyrelsen. Varor att hemta! I