Göteborgsposten – 6 oktober 1869, sida 2

Article Image
a på dGCnna teater äro mycket låga — 1 rdr för första plats. Representationen vann bifall, egentligen dock för ett par s. k. karaktersdansers skull. Från Utlandet, Kejsar Napoleon har nu fullständigt återupptagit sina lefnadsvanor. Efter kabinettssammanträdena brukade han förr intaga en dejeuner tillsammans med ministrarne; denna sed infördes åter d. 28 Sept. Kejsaren promonerar dagligen långa stycken. Häromdagen hade han ett långvarigt sammanträde med statsrådet, hvarvid beslöts, att Frankrikes senat och lagstiftande kåren skulle sammankallas till d. 29 November. Härigenom har regeringen afgjort en fråga, om hvilken förts en ytterst våldsam diskussion i den franska pressen, i det att de radikala uppställt det påstående, att lagstiftande kåren skulle enligt författningen sammanträda senast d. 26 Okt. De ofsiciösa organerna ha i denna sak understödts af de ansedda oppositionstidningarne, och det här länge varit tydligt, att försöket att af denna sak få fram en stor konstitutionel konflikt, som skulle sätta massorna i rörelse, fullständigt misslyckats. De radikala tidningarne söka visserligen förklara detta med brottet i Pantin; men äfven om denna rysliga händelse icke tagit uppmärksamheten i Paris och hela Frankrike så starkt i anspråk, skulle det likväl knappast varit möjligt att väcka en upphetsande stämning för lagstiftande kårens inkallande nämnda dag. Ilela demonstrationen tyckes derför skola sluta med en farce. De radikala parisertidningarne äro mycket förbittrade på kejsarinnans orientaliska resa, och Råveil söker en tröst i denna sin sorg deri, att bladet kallar kejsarinnan M:me Napoleon III och Napoleon III:s hustru. Franska regeringen sysselsätter sig med ett lagförslag om införandet at kostnadsfri folkskoleundervisning. De nya omvalen till lagstittande kåren skola ega rum någon af de första dagarne i November. Hr de Lesseps skall vid Suezkanalens öppnande utnämnas till storkors af hederslegionen. Åtven prinsen af Wales, som för öfrigt nu lemnat Paris, kunde icke motstå frestelsen al att göra ett besök på blodfältet vid Pantin. D. 1 d:s höllo Sachsens kamrar sitt första offentliga möte. Den första kammarens ordförande yttrade i sitt tal bl. a.: Med våra grannar vilja vi lefva i fred, i vårt eget hus vilja vi vara fria och oberoende; tröskeln till vårt hus är gränsen för vår egen rätt; från denna gräns tillropa vi en och var: Ilitintill och icke vidare! Jemför man denna protest mot främmande öfvergrepp med konungens ord i trontalet, hvilka äfvenledes, ehuru i mildare form, betona konungarikets sjelfständighet inom det nordtyska förbundet, frestas man till att antaga, att det för konungariket Sachsen måtte under sista tiden ha varit en eller annan särskild anledning till att hysa fruktan för en ytterligare inskränkning af dess redan förut starkt inskränkta politiska sjelfständighet. I Bayerns andra kammare kunde man ej heller vid den sjette omröstningen komma till något afgörande i afseende på valet af ordförande. En sjunde omröstning skulle ega rum såsom i går. Denna egendomliga händelse har satt hela landet i rörelse. I England utbreder sig fortfarande katolicismen. Erkebiskop Manning har etter en kort paus åter invigt en katolsk kyrka, denna gång i West Drayton. I sin festpredikan uttryckte han sin glädje öfver att se så många nya katolska tempel uppstå. Ilan har under kort tid invigt fyra och sade sig hoppas, att han, innan han följde den hel. sadrers bud att bege sig till Rom, skulle få öppna ytterligare tvenne. Vid ett möte, som hållits med innehafvare af policer i lifförsäkringsbolaget European, beslöt man enstämmigt att understödja direktörerna i deras motstånd mot att uppgilva staten. Potatissjukan har plötsligt uppträdt i England och anställt stora förödelser. Den offentliga säkerheten i Roms omgifning är på det betänkligaste sätt oroad. Häromdagen öfverfölls i närheten af ruinerna elter det gamla Tusculum ett helt sällskap tourister at ett väpnadt band, som plundrade detsamma på dess tillhörigheter, kläderna ej undantagna. Man talar mycket om en tragikomisk händelse, hvars skådeplats varit Augustinerklostret för de heliga namnen Jesus och Maria. Priorn hade befallt brodren köksmistaren af hemliga skäl att begitva sig till ett af ordens andra kloster. Den sålunda förviste grep en knif (händelsen tilldrog sig i köket) och riktade mot sin förman en stöt, hvilken lyckligtvis endast var af ringa följd. Priorn kastade sig då på sin angripare och båda vältrade omkring på golfvet, då ett antal bröder, hvilka ditlockats af bullret, uppträdde på stridstältet. Somliga togo parti för priorn, andra för köksmästaren, och slagsmålet ble allmänt tills en . —

6 oktober 1869, sida 2

Thumbnail