Göteborgsposten – 4 oktober 1869, sida 2

nen skulle kejsarinnan ester landstigningen vid Pireus endast uppehålla sig en dag i Athen och genast fortsätta resan; men man tror, att en forändring skall ske häri och att vistandet skall förlängas derstädes till åtminstone tre dagar, på det kejsarinnan må kunna bese Akropolis och stadens andra märkliga forntidslemningar. I Konstantinopel, der det stränga incognitot upphör, skola lysande fester gifvas af sultanen, bland hvilka en på Bosforen och en annan i IIarem. Etter tio dagars vistande i Konstantinopel afreser kejsarinnan till Alexandria och derifrån till Kairo. IIon tänker göra en utflykt till Pyramiderna och skall derpå d. 18 Nov. öfvervara Suezkanalens invigning. Kejsarinnans svit skall endast utgöras af 15 personer och tjenstepersonalen likaså. Näst dessa saker och mordet i Pantin upptager en egendomlig politisk vänmng i Preussen på visst sätt uppmärksamheten: neml. den i regeringspressen synliga förskräckelsen för en förment revolutionär rörelse. Den bekanta Kreuzzeitung Neue Preuss. 2eit.) beklagar, att i Frankrike förberedes en kris af den betänkligaste art, eftersom derstädes inträdt ett tillstånd betecknadt deraf, att ingen herskar och ingen regerar. ller — fortfar bladet — skall det vara en regering, nvars öfverhufvud redan blir till den grad ignoreradt i den offentliga diskussionen, att partierna ej allenast diskutera frågan om regentskapet, utan tillochmed behandla den dynastiska frågan såsom öppen? Är det en regering, som låter sig dag för dag alltmera från ryckas ledningen af de allmänna angelägenheterna, och detta till den grad, att hon måste söka att hålia jemna steg med de längst gående sordrmgar. I ett annat nummer säger bladet: Bourgeoisien har nu bragt kejsardömet i samma ställving, hvari konungadömet bragtes år 1848 genom roformbanketterna; det är likväl den stora skiljnaden, att konungadömet hade en gång sitt enda stöd i borgerskapet, under det att kejsardömet har andra stöd, hvilka ej skola svika, endast kejsaren beslutar sig för att anropa deras tjenst. Det är tydligt, att det värda bladet önskar en statskupp eller åtminstone kraftiga åtgärder och den väpnade maktens användning mot den radikala rörelsen. Saken är helt enkelt den, säger en sydtysk tidning med allt fog, ratt om cesarismen och det personliga regementet falla i Frankrike, skall turen äfven komma till cesarismen och det personliga rezementet i Preussen, och det är denna kamp, hvars oundviklighet oroar och förskräcker de preussiska makthafvarne och deras anhängarer. Men om nu kejsar Napoleon icke vill Föra Kreuzzeit. och dess anhängare den jensten att krafsa kastanjerna ur elden tör Jem och rikta ett slag mot demokraterna, åt hvilket håll skall Preussen då vända sig, tör att sinna allierade? Uppenbarligen är det denna betraktelse, som ledt bladets tankar på Österrike, den damle vapenbrodren från 1864, och gjort det till förespråkare för planen om vett närmande till denna makt. Det är svårt att afgöra, huruvida Preussen eller Österrike egit det första steget i denna riktning; men det synes dock stå fast, verkligen egt rum. rens närvaro vid kapplöpningen vid Longahamps rjort ett godt intryck på Börsen; men man ar dock inom finansverlden något orolig öfver den utsträckning, som agitationen för lagsutande kårens inkallande erhållit. Man väntar uu allmänt att detta skall ega rum d. 25 d:s. Vid ett allmänt möte, bållet i Avenue de Choisy, har Ledru-Rollin utropats till presiJent. Mötet blef genast upplöst. Pater Hyacinthe har vägrande besvarat en skrifvelse från biskopen af Orleans, hvari denne uppmanar honom att återtaga sitt mot Rom riktade steg. Postoch telegrafverken skola förenas under en gemensam styrelse, för besparings skull. Det är snart endast endast i Sverige man är rik nog, för att kunna underhålla två styrelser. Ett egendomligt förhållande eger rum i Baiern, der dep. kammaren tyckes ej kunna tå någon ordförande. De ultramontana hälla na Moiss ala nå hadel hvilka erhålalt ett närmande Ar —essoevn— ——n iiZiw— — — — — —A— AV — I Frankrikes hufvudstad har kejsa