Göteborgsposten – 1 oktober 1869, sida 1

— —— — — — — — mecrcesomgpevlecs kTt—— —-— To— —26ä———— fFA—c—— nn å 2: 50, smör pr 664 58 öre, ägg pr tjog 75 å 83 öre. — Nötkreatur, med god tillförsel och liflig afsättning, såldes till: kor pr st. 40 å 70 rdr, oxar 50 å 90 rdr, 12 qvarters d:o 240 å 260 rdr paret. Större svinkreatur pr st. 40 åa 50 rdr, mindre d:o 20 å 25 rdr. — Ilästkreatur, hvarat fanns god tillförsel, men som hade trög afsättning, betaltes med: sämre hä. star pe st. 60 å 75 rdr, bättre d:o 100 å 150 rdr, yngre parhästar 500 rdr. Ny tidning. Vi ha förut omtalat, att boktryckaren hr Blomberg, som i Ulricehamn anlagt ett tryckeri, från detsamma kommer att utgifva en tidning, och kunna nu tillägga, att redaktören för ifrågavar. tidning, hvilkens utgifvande i dessa dagar kommer att börjas, blifver magister IIOImlund i Ulricehamn, en man med god stilistisk förmåga, goda kunskaper och en redbar karakter. Ordensdekorationer. Konungen har utnämnt till riddare af Wasa-orden: ingeniörerna vid statens jernvägsbyggnader G. F. Waldenström och E. H. Nathorst. Generalpoststyrelsen har förordnat e. o. kontorsskrifvaren B. Nylander att vara kontorsskrifvare vid postverket, med sjenstgöringsstation tills vidare vid Westerås postkontor. Belöning. K. M:t har tillåtit att, såsom belöning för räddning at postverkets tillhörigheter vid den Gefle nyligen öfvergångna eldsvåda, må af postmedlen utbetalas följande gratilikationer: till t. s. postinspektoren E. Önrnell 500 rdr; t. t. kontorsskrifvaren J. M. Holmdahl och e. o. kontorsskrifvaren K. A. Pettersson, hvardera 100 rdr; till brefbäraren J. P. Lundsten 150 rdr; samt till hvardera at brefbärarne C. E. Hillgren och C. J. Ekeberg, postiljonen C. E. Sågström och enkan C. C. Luthbom 50 rdr, utgörande sammanlagdt 1,050 rdr. — Värdet at det som räddades genom de nu belönade personernas rådighet och uppoffring uppgick till mer än 10,000 rdr: postinspektoren Ohrnell och brefbäraren Lundsten förlorade under branden nästan alla sina egna tillhörigheter under sina med så god framgång krönta bemödanden att rädda postverkets. Tidskrifter. Den anmärkning mot de långa uppskofven i utgifvandet af tidskriften Framtiden, som vi senast gjorde, har plötsligt blifvit dementerad, i det vi redan fått emottaga ett nytt häfte, det femte af andra ärgången, hvilket lemnar förnyadt vittnesbörd om den friska flägt, som genomgår vår tids forskning och betraktelsesätt och hvilken ger grundade skäl till att vänta en stor framtid för den moderna vetenskapen, det moderna turlifvet och de sociala ombudningssträfvandena älven inom värt land. mn Häftet börjar med ett anförande om Darwinismen af N. J. Andersson, som deri på ett klart och lättsattligt sätt redogör för den nya teorien af detta namn inom naturhistworien, hvilken lär, att hela den organiska verlden antagligen bildar en utvocklingskedja at månglaldiga former, utsprungna från några få ursormer, eller kanske en gemensam prototyp. Med rätt hänvisar förf. der på, att Darwin härvid ej stöder sig på några lösliga antaganden eller blotta spekulationer, utan har ull grund för sitt system sjelsständigt gjorda forskningar och iakttagelser, hvilka senare haft till resultat märkliga upptäckter i afseende på djurens och växternas sätt att ändra sina former allt efter en del yttre omständigheter. Den följande uppsatsen utgör början till en följd af artiklar at —1— med den gemen samma rubriken Politiska betraktelser. Denna omhandlar Den nya representationen och regeringen och berör således ett ämne för dagen. Förf. uppträder härl mot dem, som säga, att den nya riksdagen uträttat allttor litet, genomfört alltför få retormer. Svenska folket är vant vid friheten, det drifves icke al oroliga begär efter förändringar, hvilka utmärka förslafvade nationer, då de en gång frigöras. Riksdagen måste redan derför ha en luga karakter med blicken tästad på ett stadigt och jemnt framåtskridande. Den nya riksdagens ätgöranden hittills ha egentligen endast kunnat vara förarbeten, hvilka dock varit ganska omfattande, under det att dess främsta problem varit lösningen al frågan om den nya riksdagens egen politiska karakter och politiska betydelse. I detta hänseende har den nya riksdagen dels arbetat på att frigöra sig från den gum ——. — —— ———