Göteborgsposten – 28 september 1869, sida 1

Victor IIugot på hötel de VEpec vid rue du Temple. Landtjunkarne och adelsmännen bo alltid på hötel du Lös pard. Om lördagsaftnarne erbjuder hötol du Löopard en lhögst lislgg och glad anblick. Gärden är uppfylld at akdon i alla tänkbara storlekar och former, i hvilka sitta gråhåriga familjefäder, lefnadsglada, unga män, ärbara matronor och förtjusande ungmör. Man tager under nickningar och småleenden farväl af hvarandra samt kommer öfverens att åter råkas på samma ställe nästa Lördag. Denna sällsamma defilering tar sin början klockan sex på eftermiddagen om sommaren och klockan fyra vintertiden. De deruti deltagande äro landtbor, som hvarje torgdag, d. v. s. lördag, resa till Auxerre der de srukostera, men middagen intages först sedan de återkommit till hemmet. Några unga män som tillhöra Jagtklubben från RallieMorvan, glömma sig dock ofta qvar i den salen der man spelar höga spel. i Den sista Lördagen i Oktober månad 1840 hade alla 0O0 . 8 . 0 A , de besökande småningom aflägsnat sig fran hötel Leopard och på gården qvarstod endast baron de Panche-Mibrays vagn, som var törspänd med med ett par stora, präktjga häsiar. Klockan hade nyss slagit elfva på altonen. Hotellets stalldräng satt på en bänk på gården helt 8 I på 8 1 lugnt, rökande sin pipa och språkade med Fanfare, baron de Planche-Mibray förridare. Fanfare hade denna gång ensam följt sin herre till Auxerre oaktadt det icke var hans göromål att sitta på kuskbocken. Fanfare var förridare icke dräng och fick ofta då