Article Image
OR ! — att sända in sina sjuke till lasaretten. så komme de GOTEBORG. D. IF. BONNIELID 1300N 1IIÖHDEUILI. ————— 2 ? 2 lott att förskafla sjukvård för dem som ej eljest ; nge sådan. Kan patienten ej betala är kommunen Z kyldig att betala. Tal. vore ej emot att för sådana ; attige. för hvilka kommunen skulle betala, afgiften e odsattes till t.ex. 25 öre Detta skulle för sex vec7 st ors sjukvård göra 10 rdr 50 Öre, något som ej kun-i8, ie anses obilligt. Man borde taga i betraktande den rist i sjukhusinkomsterna som eljest skulle uppstå. — Prosten Ljunggren framhöll att det utom de urgna. som kunde betala, och fattighjonen, som icke i cunde betala, funnes en klass, den största, som hadesvårt I ut betala. Dessa få ej understöd af kommunen och lock äro de vid inträfiande sjukdom utan alla melel. Också vore det så stäldt att just för dessa, men för fattighjonen erhölles fria medikamenter: bess sjukvård skulle kommunerna helt visst söka un-landraga sig att betala. — Hr Christian Larsson framhöll de svårigheter, som skulle uppstå för sjukhusdirektionerna genom att af fattigt folk utkräfva nsgiften för sjukvården, och förordade utskottets rslag. — Löjtn. Nycander skulle gerna vilja att de obemedlade undsluppe betala, om det vore ej så svårt att bestämma huru dervid skulle ställas och instämde derföre med utskottet. — Konsul Hlase erinrade om alt sjukhusen dock vore välgörenhetsinrättningar, ehuru det vore ett stort steg om för alla kunde betalas. Det vore emellertid oriktigt om för utkräfvande af en fattig hans bohag skulle utpamtas. — Hr Berger framhöll att frågan egentligen gällde huruvida länet eller kommunen skulle bestrida fattigvården för den fattige som blefve sjuk. Länet hade dock icke med sådant att skassa. — Hr Sralander hade intet emot att den afgift reservanterna ville att kommunerna sknlle betala för sina fattige sjuke, såsom häradsh. Berger föreslagit, nedsattes till 25 öre. — Hr Gyllensvaan fordrade fri sjukvård på de allmanna rummen för alla. — Hr Rundbäck yrkade bifall till reservanternas förslag. — Prosten Ljunggren framhöll att om också kommunerna, i händelse förslaget om deras betalningsskyldighet antoges, komme dock icke att göra det förrän sjukdomen blifvit så inrotad, att den toge vida längre tid att bota än eljest skulle vara fallet. Detta vore ej någon uträkning för sjukhuset. — Hr Reimers trodde ej att kommunerna skulle få någon högre beskattning ifall reservanternas förslag antoges, ty de få ju i alla fall betala till sina fattiga sjuka. Om dessa ej vårdas ordentligt, så händer det att de aldrig mer bli fri ska och falla fattigvården till last. — IIr C. Ljungman crinrade om att landtbefolkningen har en viss fruktan för sjukhuset, hvarföre få eller inga betalande sjuka skulle komma att der infinna sig. Det vore derföre nödvändigt att kommunerna betalade för sina fattiga. En atgift af 25 öre vore så billig. att kommunen skulle göra en vinst på att insända sina fattiga till sjukhuset. — Hr Evers instämde med reservanterna. Hr Norrman likaledes och beräknade att om ej någon afgift af kommunerna erlades, skulle landstingsskatten bli tre gånger högre än den nu är Tal. ville dock att afgiften skulle nedsättas till 20 öre pr dag. — Hr Thorburn förordade utskottets förslag. Sedan ännu några talare yttrat sig företogs votering, först om kontraproposition, hvarvid löjtn. Gyllensvaans förslag om alldeles fri sjukvård genom en föregående votering bestämdes till kontraproposition mot utskottets, hvilket senare antogs med 24 röster mot 23, Häremot reserverade sig hrr häradshöfd. Svalander, Rundbäck, Berg, Gyllensvaan och Berger. Vidare bestämdes afgiften för sjuk svensk, hvilken ej tillhör landstingsområdet, vårdas å allmänt rum och ej är medellös, till 1 rdr om dagen. Utlänning betalar enahanda afgift. Etter en längre diskussion beslöt man vidare att utom kurhusafgitten at 25 öre skulle betalas en särskild personlig lasarettsasgitt at 10 öre för person. Derefter företogos val till direktioner för de olika sjukhusen, och utsågos dervid: För Uddevalla: hrr ötverstlöjtn. C. Neiglick, ullförv. P. N. Lindskog och landtbrukaren G. Melin; tör Kongelt: hrr rådman J. D. Palmgren, häradsh. Å. Svalander, borgmästare J. Rhodin, handl. Chr. Larsson i Grössby, samt landtbrukarne Dan. Magnusson i Flatedy och Lars Hansson i Källsby; for Strömstad: hrr konsul Th. Klase, håäradsh. L. Norin, landtbruk. A. Halvorsson, kopsul M. Backelin, kommissionslandtmät. S. M. Ahlenius och landibrukaren Börje Olsson. Tinget åtskildes kl. 144 e. m. och sam. . . manträder i dag åter kl. 10 f. m. Tillbud till eldsvåda. I ett vid den s. k. banliden utanfor kKungsladugärden i Majorna beläget 2:vänings trähus yppade sig i natt vid 11:tiden eld i en källare, hvari Ingen eldstad lärer ha förefunnits. Elden släcktes innan larm behölt gilvas. Till brundstatio: nerna såväl i Haga som vid Gustat Adolts torg gåtvos dock ofliga brandsignaler, hvadar

23 september 1869, sida 1

Thumbnail