Göteborgsposten – 22 september 1869, sida 2

ds lede af Ög ch uttka la in ra t i S under spiran. (Bifall.) Fredens första vilkor är be frielsen. För denna befrielse skall det helt viss behöfvas en revolution, och tyvärr kanske äfven et krig, men hvilka båda också skola vara de sista Derpå skall allt vara uppfyldt. Okrankbar, skal freden vara evig. Då skall det ej mera ges några armåer, några konungar, och det förflutna skall hafva upplöst sig i ett intet. Det är det, vi v HU LI (Ihållande bifall.) Vi vilja, att folket skall kunna i frihet lefva, arbeta, köpa, sälja, tala, älska och tänka. att det skall gifvas skolor, hvilka bilda borgare, och att det icke mera skall finnas några furstar, hvilka bilda slagtare. vi vilja upprättandet af en stor, hela verldsdelen omfattande republik, vi vilja åstadkommandet af läuropas Pörenta Stater, och jag slutar med orden: Friheten är målet, freden är resultatet. (Ihållande bifallsrop.) Derpå följde ett föredrag af fru Gögg och derpå ett tal af Ludvig Simon från Trier. Utan att derför vilja förringa Victor Hugos politiska tendenser och hans förmåga att kunna i verkligheten genomföra sina idger, må dock här meddelas följarde i parisertidningen ÅPays intagna syndaregister af skalden såsom politiker: Hvem har besjungit kriget på Morea, philhellehernas krig? Herr Hugo. Hvem har bh jungit Canairis och Botzaris? Hr Hugo. Hvem besjöng år 1828 Austerlitz-kolonnen? Ir Hugo. Hvem har på lif och död begärt, att hans faders namn skulle inristas på Elyseiska fältens triumfbåge? Hr Hugo. Hvem har diktat oräkneliga verser till Napoleon I:stes ära? Hr Hugo. Hvem har på hr Thiers begäran år 1840 skrifvit orden öfver återkomsten af Napoleon 1:stes aska? IUIr Hugo. Hvem har år 1832 satt ett ode öfver Napoleon II i vers? Hr Hugo. Hvem har i tidningen Le Rhin at Napolcons krig? Hr Ih Hvem har i Rablys Biografi öfver de Samtida vit, att hans far, som dog år 1528, efvat tillräckligt länge, för att med tårar i ögonen läsa oden öfver V ndome-kolonnen, denna krigstrofa, som hans son aifvit åt kejsardömets gamla k we? IIr IIUgo. IIvem har sagt om sig sjelf: Nin far är en gammal soldat, min mor en Vendågvinnar Hr IIngO. IIxam utgejuter således i dag galla öfver sig sjelf, sin far, sin mor? Hr Ilugo. Den internationala arbetarekongressens förhandlingar i Basel voro så på bredden löpande de första dagarne, då egendomsoch arfsrätten undanstökades, att töga tid återstod för de andra ärendena. Kongressen hade i Lördags åtta dagar sitt sista sammanträde, då men resolverade, att yrkesföreningar (trade unions) borde bildas inom hvarje yrke; att alla ansträngningar skulle göras, för att åstadkomma en international association mellan dessa yrkesföreningar; att de böra antaga systemet af skiljedomstol för lösande af yrkestvisterna och så fort som möjligt söka att utveckla principen om cooperativ produktion och industrial partnerships (arbetares delaktighet i fabrikerna) samt nyttan af yrkesföreningars fonder för detta ändamål; att yrkesföreningarne skola af staten begära obligatoriskt och bekännelsefritt (utan afl seende på religionen) uppfostringssystem, hvilket måste föregå alla stora sociala och politiska reformer och är den garanti, genom hvilken sådana retormer kunna göras varakI, tiga och välgörande. t En tredje kongress är den internationala a: statistiska kongress, som under första hälften : af denna månad hölls i Haag, besökt af omh kring 500 deltagare. Vi omnämna här sär6 skilt densamma, emedan det folken ruinerande 4 o militärväsendet och nödvändigheten af be-f sparingars införande äfven på den kommo d på tal. Man beräknade, att den summa Eu-u ropa s. Do. årligen utgifver för 3 millioner be-e väpnade män, utgör 2,800 millioner gulden. P I sammanhang med denna fråga antyddes äfI, ven några andra, såsom de militäriska öfningarnes införande i skolorna, hvarigenom man ti kan vinna den tid, som annars åtgår för reNn kryternas inöfning; militärens användande, sår. som i Sboerige, till allmänt nyttiga arbeten och I k de ekonomiska verkningarne häraf; soldaternas är helsotillstånd, och de olika medlen att hindra N krigets fasor, isynnerhet de fruktansvärda 14 stympningarne. Beredningskometeen skall till nästa, kongress afgitva betänkande öfver alla re dessa frågor. Egendomligt skulle vara, om systemet af Sveriges indelta arme skulle på det sättet komma till heders. N En sjerde kongress hölls d. 11 Aug. i Newyork mellan polackar och Polens vänner af båda könen. Den sammanträdde egentlisen för att fira 300:de årsdagen af Litsiauens örening med Polen, under ordförandeskap af mr George Julian Iarney från Boston. Bland undra beslut fattades äfven det, att en kon;ress skulle sammanträda d. 5 Aug. 1872 100:de årsdagen af Polens första delning), hjt åcnde af ombud från Polen, srån de polska sällskaperna, hvarhelst de än finnas, och I de. ut ombud från Polens vänner på alla platser iah Europa och annorstädes. Densamma skall a till syftemäl att ölverlägga om och besluta I g0. le åtgärder, som äro lämpligast för upprätme andet al en kraftig propaganda för Polens) ofrielse. od frå Från Paris skrives d. 17 d:s: Lord Claendon hade igår ett långt samtal med kejaren, som enligt sivu till Prim och Olozaga tgifna lölte talade med den engelske minitern om Cuba. Den senare har idae emot