Göteborgsposten – 22 september 1869, sida 2

Elfsborgs läns Slöjdutställning :i Wenersborg. (Från Red:ns referent.) I December månad år 1867 bildade sig vid ett sammanträde i Borås med ortens vät nadsfabrikanter en slöjdförening för Elfsborg: län, närmast på grund af derom väckt förslag af länets nitiske hösding, grefve Eric Sparre som derjemte åtog sig ordförandeskapet inon föreningens centralstyrelse samt kallades til föreningens hedersledamot. Här är icke plat. sen att tala om denna förenings verksamhet i detalj, visst är dock, att den utöfvat en ganska omfattande sådan och inom en jemförelsevis kort tid i icke ringa mån bidragit till att höja industrien och husslöjden inom området för föreningens sträfvanden. Vid föreningens årssammanträde den 2 sistl. Juni framställde grefve Sparre ett förslag att vid tiden för landstingets sammanträde i September månad i Wenersborg derstädes anordna en utställning af industrioch slöjdalster från länets olika delar, i afsigt att derigenom bereda ett tillfälle till spridande at kännedom om ortens slöjdalster och på så sätt bidraga till en ökad afsättning af desamma, Förslaget mottogs med allmänt bifall, en utatällningskomitåi tillsattes, inbjudning till deltagande uti utställningen utfärdades och Måndagen d. 20 September bestämdes för densammas öppnande. Nämnde dag vid middagstiden såg man talrika grupper af menniskor skynda emot den vid södra utkanten af Wenersborg invid Kyrkogatan belägna Friskolan, utanför hvilken svajade en fana å hvilken lästes: Elfsborgs läns Slöjdutställning. Det var således här denna i sitt slag första exposition inom vårt land var anordnad. Lokalen var till sitt utrymme ganska anspråkslös och snart voro också de för utställningen afsedda rummen fyllda af menniskor. Öppningsceremonien var utsatt att törsiggå kl. 2 e. m., men då landshösdingen grefve Sparre, som skulle verkställa ceremonien, samma dag äfven måste öppna länets landsting och leda dess förhandlingar, hann han ej att infinna sig på det bestämda klockslaget, utan lät vänta på sig bortåt en timmas tid, hvilken paus vi ej lämpligare torde kunna utfylla, än genom att taga lokalen i närmare skärskådande. På den ganska rymliga gårdsplanen var uppfördt ett större brädskjul och under detsamma fann man en del åkerbruksredskap, velocipeder m. m., äfven bemärktes här åtskilliga laggkärl och andra trä-arbeten. Sjelfva utställningslokalen omfattade fyra rum. I det största af dessa, i hvilket man först inkom, var en ganska vacker dekoration, omgifvande den för grefve Sparre bestämda platsen, anordnad. Å väggen mellan de åt gatan vettande fönsterna såg man länets städers vapensköldar, placerade mellan svenska och norska flaggorna och i väggens midt en porträtimedaljong i gips af Jacob Berzelius förseda : med nummer, antydande att densamma äfven var en utställningsartikel. En arbetare å Trollhättan vid namn Norberg hade utfört detta om goda anlag vittnande arbete. Nedanför dekorationen voro uppställda ka växter och midt bland dessa en vattenkonst. Rundtom i rummet voro expositionsartiklar smaksullt anordnade. De öfriga trenne rumi men voro äfven uppfyllda af sådana och i sin helhet tog utställningen sig särdeles bra ut och gjorde all heder åt de män, hvilka haft I. den icke ringa mödan att leda anordningarne. Bestyrelsen för utställningen utgjordes af hrr bokhandl. F. A. Zettergren, konsul M. G. af i Forselles, fabriksidkaren Sv. Andersson å KinI na Sanden; läraren vid väfoch slöjdskolan i Borås C. A. Borgström samt fabrikörerna Carlx erg och Cederskog i Wenersborg. I ! ; I Men vi hinna ej anställa några vidare betraktelser, en marsch uppspelas, menni korna packa sig tätt tillsammans och nu inräder gretve Sparre, förande sin grefvinna amt åtfoljd af större delen af landstingets nedlemmar. Sedan marschen slutat bestiger I refve S. talarestolen och samtidigt uppstämoh nes af en mansqvartett en för tilltället at den nom samhället kända och som tillsälighetsoet mycket anlitade signaturen 2. I. B.örfattad inledningssång. Sedan dess sista to. er förklingat inträder en djup tystnad och s k refve Sparre tager nu till ordet. ri Grefve S är känd cam wältlasa . 0 8 t e 8 I