Göteborgsposten – 22 september 1869, sida 1

768,575: 01 rdrs tillgångar. Under de detta år förflutna 8 månaderna hade blifvit insatte rdr 537,913: 32 och uttagits rdr 412,609: 31, lemnande ett öfverskott af rdr 125,304: 01, från hvilket dock afgått utbetalte intressen samt bestridda utgifter för rdr 20,446: 93. 1 enlighet med revisorernas tillstyrkan meddelades åt såväl direktionen som sparbankens tjenstepersonal full och tacksam decharge. Val företogs derefter af 6 direktörer för 4 år och utsågos dertill hrr H. Westin, E. Wijk, d:r A. Monten, J. Dickson, N. F. Ekerman och D. U. Francke. Dessutom utsågs till direktör tör 2 år efter aflidne kapt. A. G. von Holten handl. M. O. Gädda. Till direktörssuppleanter valdes hrr fabrikör J. A. Boman, grosshandlarne P. Welin, Aug. Röhss, Edv. Dickson och C. Hamberg, v. häradshöfd:ne A. Löfmark och P. Rohdin, d:r C. H. Settervall, fabrikör ÅA. Lampe, mantalskomm. C. F. Janson, handl. H. Ahlberg och disponenten J. (i. Busck. Till revisorer för 1869 valdes hrr d:r R. Sjöström, hofrättskommissarien J. E. Tillander och disponenten B. Wendel, samt till deras suppleanter hrr f. riksdagsmannen Erik Kristensson i Tingstad och landtbrukaren Herm. Schmidt. Derefter upplästes den berättelse, hvilken afgifvits af komiterade för folkskoleväsendet, och inhemtades af denna att af tillgänglige 10,000 rdr 3,000 utgått till inspektionsarvoden 1,500 till repetitionskursen för folkskolelärare och 5,500 till understöd åt småskolor, hvarförutom hushällningssällskapet direkt utlemnat 26,500 rdr i lån om högst 5,000 rdr till åtskilliga skoldistrikt, hvilka vilja upprätta fasta skolor, men sakna medel dertill. — På förslag af grosshandl. P. Berg, som hemställde att tinget måtte uttala sin tacksamhet för folkskolekomiteens verksamhet, beslöts att berättelsen skulle med bifall läggas till handlingarne. Till behandling företogs derefter hr J. Rundbäcks motion om att 125 rdr måtte anslås till en tidskrift, hvilken sammanfattade samtliga landstingens förhandlingar. Hr Rundbäck upplyste att första häftet, hvilket redan ankommit, ej skulle kunna af redaktionen lemnas utan betydlig förlust, ifall icke från landstinget erhölles för detta häfte 168 rdr 75 öre eller 25 procent under verkliga kostnaden, som utgjorde 225 rdr. Häftet innehåller neml. äfven redogörelse för föregående landstings törhandlingar. — Då man funnit att tidskritten skulle blifva af gagn, beslöts att för detta år utbetala de äskade 168 rdr 75 öre samt för framtiden 100 rdr årligen. Hr Gustaf Melin från Lane härad hade väckt förslag om att revisorer för hvarje härad skulle utses för granskning af kronofogdarnes debitering och uppbörd af de s. k. små afgifterna, äfvensom att de medel, som för detta ändamål uppbäras, skulle insättas i någon ränteförsäkringsanstalt tills de äro behöfliga. ij Hr Melin förklarade att det ej vore någon miss tro mot kronofogdarne som dikterat förslaget, hvilket framkommit blott emedan de skattedragande egde rätt att kontrollera hvartill deras bidrag användas. Genom att insätta medlen i en ränteförsäkringsanstalt skulle dessutom vinst för häradet uppstå. — Häradsh. Sralander upplyste om att landstinget ej egde rätt att befatta sig med häradets angelägenheter och att ifall något härad ville ha en revision sådan som den ifrågasatta, kunde det lätt erhålla den genom att vända sig till häradsrätten. — Hr ordf. framhöll äfven att landstinget ej egde befogenhet att antaga motionärens förslag, hvarpå tinget förklarade att motionen icke ledde till någon åtgärd. Den tillsatta beredningen för afgifvande af yttrande ang. afgifter för vid lasarettet vårdade betalande sjuka, äfvensom om lasarettsoch kurhusdirektionens förslag till inkomstoch utgiftsstat för år 1870 samt komiterades för sjukhusbyggnaderna berättelse, hade inkommit. Arendet bordlades för att företagas i dag.