Göteborgsposten – 20 september 1869, sida 2

henne gifta sig med den rika bonden. Bröllops sterna ankomma, men bruden saknas. bn skrifven lapp från henne förkunnar fadren, att hon flytt. Tredje akten börjar med Eriks återkomst från fästningen. Han befinner sig i en förtviflad sinnesstämning och tänker mörda kyrkovärden, som han inbillar sig hafva följt efter honom till fåderneboningen. I stället är det Margaretha, som inkommer. Genom upptäckten att Margaretha fortfarande älskar honom veknar Eriks sinne och ett slags försoning följer. I korta drag antydd, är detta gången af stycket. Man ser att för:n begifvit sig utom familjelifvets krets så till vida som förf:n låter Erik, styckets hjelte mer än den genombeskedliga mäster Fröjd, komma i allvarsam konflikt med statens lagar. Det gäller denna gång ej en huslig dram, utan en som utageras vid dombordet i första hand. Vi tro, att försen mindre välbetänkt ändrat sferen för sin dramatiska verksamhet, då den ännu ej synes mogen för större plananläggningar och djupare karaktersskildringar. Ju större dimensioner ett arbete , desto lättare springa felen i ögonen. Så synes straffet oproportionerligt stort för Eriks brott, ty att han ej afsigtligt sårat fadren lärer väl domaren, trots kyrkovärdens tal utfunderat, och denna kyrkovärd, så ingripande i de två första akterna, hör man blott talas om i tredje akten, oaktadt han för en fullständig försoning äfven bort personligen visa sig. Ingen dramatisk nödvändighet bjuder heller att Eriks moder behöfver dö af sorg under mellantiden mellan andra och tredje akten. Förf:n kunde äfven hafva skonat åskådaren från att se Mäster Fröjd, samma dag sonen dömmes till fästning, komma och spela på Marzarethas brödlopp, och der mottaga hånfulla anmärkningar. Det hufvudsakliga, vi i öfrigt skulle vilja anmärka, är att stycket i allmänhet lemnar efte j ett otillfredsställande intryck. Man gör visserlig rättvisa åt mycket som fört:n både rigtigt tänkt och riktigt framställt: men dialogen, på d det hela vil skrifven, förefaller likväl vid åtskilliga tillfällen stel och, trots de korta fraserna, långt utdragen. Hr Broman var den fromma mäster Fröjd så naturligt som möjligt. Hr Elmlund i Eriks role utvecklade väl ingen ny sida af sin talent, men gaf ej heller befogad anledning till anmärkning, om ej att hans masque vid återkomsten från fästningen kunde mindre hafva påminnt om det ställe, hvarifrån han kommit. IIr Dahlqvist som kyrkovärden framhöll karaktersdragen väl markerade, men utan öfverdrift. M:lle Lindqvist i Margarethas roll erinrade möjl någon gång om en annan utmärkt skådespelerska, men framställningen i sin helhet var sjelfständig och i de flesta fall lyckad. — Musikaliska akademien hade i Fredags sammankomst, hvarvid beslöts att terminsatzeften för de offentliga föreläsningarne skulle höjas från 1 rdr till 1: 50. — Till inhemsk ledamot anmäldes professorn vid konservatoriPetersburg, fru Henriette Nissen-Saloman, och till utländska ledamöter fruarne Clara Schumann, född Wieck, Wilhelmina Szarvady, odd Clauss, Pauline Viardot-Garcia samt konsertmästaren Joseph Joachim. Till akademi: ans bibliotek hade förärats af doktor Schläter Mozarts D-moll-qvartett, af gitvaren satt för iano och 4 händer; af direktör Josephson, nans komposition Quando corpus i orchesterpartitur samt fortsättning af sångsamlingen on, samt af musikhandlaren Lundquist 10 choraler, harmoniskt bearbetade af Frans Berwald, manuskript. — Hr Conrad Behrens har i dessa darar undertecknat kontrakt med intendenturen rör Berlins kongl. opera om engagement för ;:e år, räknadt från den 15 Juni 1870 till samma tid 1873. — Lektorn i grekiska språket vid Stockholms gymnasium L. A. A. Aulin har, etter utt långvarigt lunglidande, i Torsdags afsomnat, uti en ålder af 143 2 år. Lektor Aulin, var on man af stora och grundliga insigter och skötte sin ansvarsfnlla lärarebesattning med tt nit, som icke ens led något afbråck genom le hårdt medtagna kroppskrafterna. IIr Å. nar under åtskilliga år varit redaktör för den enda pedagogiska tidskrift, vi för närvarande ga, äfven den uti icke ringa mån vittnande om utgifvarens lefvande interesse för läroverken. — Ladugårdslands femklassiga nya elenentarläroverk, hvilket sistlidne Måndag hör jade sin verksamhet blef i Lördags hogtidli gen invigdt. Akten förrättades af läroverkets inepektor, kyrkoherden Lindstän, hvilken i en enkel, men hjertlig bön nedkallade himlens välsignelse öfver det nya läroverket, dess lärare och lärjungar. Skollokalen, hvilken är provisorisk, är ljus och rymlig. — Såsom vi förut omnämnt bade en del kadetter på Carlberg tagit sig det orådet före att piska upp en arbetare derstädes, hvilken visat sig ohoflig mot och förolämpat dem. De som haft del i öfvervåldet ha nu angilvit sig zjelfva och ha sex af dem blifvit relegerade för alltid och trenne för en tid af ett år. A. H