Göteborgsposten – 17 september 1869, sida 2

Rättegängsoch Polissaker. Rädhusrätten. l. underlöjtn. C. A. C. IIafvenstrom var i går åter inställd inför rådhusrätten och skulle, som förut nämnts, utslag öfver det af H. begångna inbrottet afkunnas vid detta tillfälle. Il. förnekade fortfarande sin brottslighet och begärde att med ed få bestyrka sin oskuld, hvilket dock naturligtvis icke kunde medgifvas. Rådhusrätten resolverade att målet för vidare behandling skulle öfverlemnas till Gotlands Nationalbevärings krigsrätt, der H. är tilltalad för försummelser i tjensten. Från Landserten. En vexelaflär. — Krist.-bl. omtalar följande: Kristianstads Köpmannabolag hade instämt afl. landträntmästare M. Billings sterbhusdelegare, med yrkande att dessa måtte åläggas inlösa en af Jöns Svensson i Sibbhult utgifven, af förrymde Per Olsson i Önnestad accepterad samt af hr Billing endosserad vexel å 1000 rdr. Som ombud för Köpmannabolaget uppträdde inför rätten stadskassör E. Andersson och som arfvingarnes ombud kronofogden O. Billing. Hr B. förklarade på fråga om han godkände vexeln till betalning, att fastän namnet å densamma liknade den af afl. M. Billing i lifstiden begagnade namnteckning, kunde han dock icke obetingadt erkänna den. Som orsaker till sitt tvifvel på vexelns äkthet anförde hr B.: att ingen af sterbhusdelegarne visste reda på att M. Billing endosserat denna vexel, emedan han aldrig omtalat sådant; att det vore kändt att Per Olsson förfalskat en annan af honom utfärdad vexel; att i afl. B:s gömmor finnes en af Per Olsson d. 13 sistl. Mars till B. aflåten skrifvelse, hvari han ber, att B. skulle endossera en vexel, och uppräknas i skrifvelsen samtlige de namn som figurera på den 5 dagar förut belånta vexeln, för hvilken hr B:s arfvingar nu blifvit sökte, och det kunde derför antagas att denna vexel vore falsk, särdeles som det vore kändt, att M. Billing under sista tiden icke velat ingå några nya affärsförbindelser, utan sökt ordna sina gamla afsärer och realisera sina tillgångar. Hr B. ville icke bestämdt påstå att namnteckningen icke vore riktig, men ville att Köpmannabolaget skulle styrka den. Köpmannabolagets ombud yrkade att sterbhuset måtte åläggas att inlösa vexeln, då svarandeombudet icke bestämdt förnekat att afl. Billing i lifstiden tecknat sitt namn å vexeln, och då denna namnteckning dessutom vore mycket lik den af hr B. vanligen begagnade. Härå genmälte svarandeombudet, att han icke bestämdt kunde förneka namnteckningen, då den vore lik afl. B:s vanliga, men som det icke vore bekant att ban skrifvit på vexeln, yrkade ombudet, att Köpmannabolaget skulle styrka befogenheten af sin talan. Efter hållen öfverläggning meddelade rätten det utslag, att som svarandeombudet icke velat bestämdt medgifva namnteckningens riktighet, utan yrkat att Köpmannabolaget skulle styrka densamma, men karandeombudet icke sökt åstadkomma sådan bevisning. ogillade rätten Köpmannabolagets talan emot altl. Billings sterbhusdelegare.