Göteborgsposten – 15 september 1869, sida 1

ennen nt Bl————————— mig till hertigen, som skall skaffa mig nåd i utbyte mot den underrättelse jag lemnar honom, M:me Blanche stod ett ögonblick tillintetgjord . . . — Nåväl! frågade mannen, hvad skull jag svara kamraten ? — Jag skall komma, säg honom att jag skall kommal... Hon reste verkligen, besökte fängelset, men träffude ej Chupin. Veckan förut hade det varit ett slags upplopp i fängelset, soldaterna hade gifvit eld och Chupin blifvit dödad. Hertiginnan vågade vid sin återkomst till Paris dock ej alltför mycket glädja sig häröfver. Hon förmodade att skurken anförtrott hemligheten åt den varelse han gift sig med. — Jag får nog snart se henne, tänkte hon. ankan Chupin infann sig verkligen kort derefter, ödmjuk och bönfallande. Hon hade ofta hört sin aflidne man säga, påstod hon, att fru hertigionan var hans beskyddarinna, och som hon befann sig utan några tillgångar, bönföll hon om ev liten penninghjelp som kunde sätta honne i stånd att öppna en liten försäljning af drycker. Hennes son Polyte, som då var aderton år, hade åt Montrouge till upptäckt ett litet hus som var mycket lämpligt, ej dyrt, och säkert med tre eller fyra hundra francs . ... M:me Blanche lemnade den vederstyggliga megäran 500 francs.