Göteborgsposten – 13 september 1869, sida 1

Herr Lecoq ). (Roman af Emile Gaboriau. (Ölvers. fr. Franskan.) — Hvad önskar ni?... frågade hon. Chupin var försagd, men ej rädd: det är ej alldeles samma sak. Han bibehöll sin antagna enfaldiga min, men återvann sin fattning och började i släpande ton framstamma alla de vördnadsbetygelser han hittade på. — Till saken inföll den unga damen otåligt. Det är ej lätt förmå en bonde att komma till saken, och det var först efter ännn många onödiga ord som Chupin långsamt förklarade att han varit nödsakad lemna landet för de ovänner han hade, att man ej återfunnit hans fars skatt, att han i följd deraf befann sig utan tillgångar... — Nog! afbröt m:me Blanche. Derefter tillade hon i en ton som var allt annat än välvillig. — Jag inser ej hvad anspråk ni kan ha på mig i detta fall. Ni, liksom hela er familj, hade ett högt dåligt rykte i Sairmeusc. Men i alla fall, eftersom ni är från samma trakt som jag, så samtycker jag till att hjelpa er på det vilkor att ni ej kommer tillbaka. — XY arta fr N:Oo 208