Herr Lecoq 5). Roman af Emile Gaboriau. (Ötvers. fr. Franskan.) Tiden för afresan kom emellertid. Flera damer af familjerna i grannskapet, som fordom voro vana vid den enas befallande ten och den andras ödmjukhet, sågo förändringen med förvåning. Dessa damers förvåning skulle ha varit ännu större om de erfarit att m:me Blanche, för att tant Medie ej skulle frysa under vägen, köpt hem åt henne en kappa, garnerad med dyrbara pelsverk, alldeles lik hennes egen. De skulle blifvit alldeles förbryllade om man sagt dem att tant Medic åkte, ej i den stora berlinaren för tjenstefolket, utan i herrskapets täckvagn, tillsammans med marquisen och marquisinnan de Sairmeuse. Så förhöll det sig emellertid, och flera gånger under vägen tvang tillochmed m:me Blanche den fattiga slägtingen att taga plats i framsätet, under det hon sjolf åkte baklänges. Det var för mycket för att Martial ej skulle anmärka det och i ett ögonblick då han befann sig ensam med sin hustru yttrade han i en ton af ironisk välvilja: ) Forts. fr. N:o 207.