Den preussiska landtdagens förestående sammanträde skall komma att öppnas under förhålanden, hvilka låta förutse en allvarlig törveckling mellan regeringen och kammaren. Segervinnmgarne i Böhmen och händelserna år 1866 sorlora efter hand sitt moraliska inflytande. Folket börjar att vända sig från den utländska politiken vill de inre frågorna, och partierna intaga åter sina forna positioner. I kouungens råd ha män at strängt konservativa grundsatser sätt en allfor stor ölvervigt och militären samt byråkratien intaga en alldör framstående plats. Sjeltva det taliga preussiska folket finner, att tyglarno äro for härdt åtdragna. Det synes derlör oundvikligt, att lättnader och ändringar i det gamla styrelsesättet måste goras och att de liberala efterguternas ud ej kan langre uppskjutas. Regeringen tordrar tor mycket för armeöen, och kamrarne motsätta sig dessa tordringar af finansiela, men ännu mera at politiska skäl. Det kan visserligen icke töruckas, att Frankrikes hotande hällning(?) i viss mån berättigar den tryckning, som ministören lägger på landets materiela bjelpkällor; men den ilver, som en nation lägger i dagen vid fäderneslandets Cm Ae MCM BASTA MM EDA PEMA RS De RAD LRBLE TE FETARE VASA RAAD EN