Göteborgsposten – 30 augusti 1869, sida 2

sig som kandidat i 2:dra eller 3:dje valkretsen i Paris. Radikalerna Boncel och Gambetta skola utgifva en ny politisk revy, hvilken naturligtvis ej skall komma att sakna den djupt röda fsärgen. Inom Ungerns delegation i Wien ege d. 26 d:s allmän förhandling rum angående militärbudgeten. Utskotisordltöranden OrCy bekämpade förslagen om minskning af armöen. Han sade, att Europas ställning visserligen är fredlig och att regeringens sträfvan afser fredens bibehållande; men Österrike måste vara i den ställning, att det kan i nödfall tvinga andra att akta dess intressen. Sparsamhetsskälen torde icke öfverväga sjelfuppehållelsen. I Heidelberg har det s:de tyska juristmötet sammanträdt med 809 deltagare. Staden är smyckad med badensiska, tyska och nordtyska flaggor. Mötet har till sin ordf. valt den bekanto Bluntschli. Joly helsade mötet i storhertigens namn och utsågs till hederspresident. Från Konstantinopel skrifves, att v. konungen af Egypten uflåtit ett bref till sultanen, som emottagit det, hvari han rättfärdigar sig mot de mot honom resta anklagelserna och vederlägger alla de frambragta beskyllningarne. V. konungen förklarar dessutom deri sin oföränderliga trohet och tillgifvenhet för sultanen. Portens svar härå skulle afgå som i Lördags. Den på denna kant upprörda stormen synes således halva lagt sig. Turkiet skall från och med d. 18 Nov. åter införa ett strängt pass system. Spaniens regering har benådat den till döden dömde carlistchefed, presten Milla, jemte hans medbrottslingar. Tidningarne uppmana ifrigt regeringen att gå strängt tillväga mot de prester, som vägra att underkasta sig den närvande ställningen. Portugals riksdag har afslutats af konungen i egen person. I trontalet utlofvas, att alla möjliga ansträngningar skola göras för att förbättra landets finanser. British Association i England har till sin mötesplats för nästa år utvalt Liverpool. I Moskwa har den bekante läkaren, professor emeritus vid Moskwas universitet Fedor Iwanowitsch Inosemzow, aflidit. Kinas regering lär ha vägrat att underteckna det fördrag med Förenta Staterna, som för dess räkning afslutats af dess minister vid de främmande hofven, mr Burlingame, och hvilket på sin tid väckte så stort uppseende, emedan det öppnade Kina för amerikanarne. Vi skola härtill återkomma.