en hastig vändning råkat trampa hela sällskapet på liktornarne. Det är för väl, att han icke genast blir förvisad ur lokalen, för opassande uppförande! Trädgärdsföreningens park har under de senare aftnarne varit rikt och vackert eklärerad med kulörta lyktor af alla färger och sasoner, det hela har tagit sig rätt prydligt ut och har gjort hr Frick all heder — men hvad äro alla jordens ljus mot den herrliga strålande upplysningen en klar morgon just vid den här tiden, då solen kastar sitt guld öfver de saftiga gråsmattorna, de i alla nyanser at grönt underbart skiftande trädgrupperna, de rika blomsterparterrerna, kortligen, hela denna tjusande park, som måhåada intet år under sin tillvaro framstått i en mera yppig fägring — men så har också i år den store trädgårdsmästaren deruppe så jemnt fördelat regn och solsken, att de jordiska haft föga annat att göra än att se på och fröjda sig åt Guds storhet i naturen. Teatersäsongen lärer taga sin början Thorsgt dagen d. 2 September, då Siri Brahe och Johan Gyllenstjerna, detta sannt sosterländ-Å a, ska skådespel kommer att gilvas. Fredagen d. 3 gitves första operan, troligen Maskeradbalen i ny praktfull uppsättning. Högsta vinsten i Konsiflitslotteriet fick denna gång en fullt lämplig plats, i det den å 4; tillföll restauratören å stadens fashionablaste b club, som nu (restauratören nemligen) kan servera Göteborgs jeunesse dorce åtminstone kaffet i en silfverservis, som skulle hedra till A och med en millionärs Åefterlemnade högst o dyrbara och omsorgsfullt vårdade lösörebosj En millionärs salong skulle icke vanpry-S das af den täcka Najad, som den unge förI 0 hoppningsfulle bildhuggaren Johan Börjesson S nyligen hemsändt från Rom och som finnes I d utställd i Göteborgs Musei tafvelgalleri. Konst-I verket utlördt i nära naturlig storlek framstäl-Åd ler den unga sjönymfen uppkrupen på enÅl klippa och kastande en tankfull blick utåt I sjön. Figurens öfre del är bäst lyckad och I I af en nästan idealisk skönhet hvaremot de neI 4 dre partierna, enkannerligen högra öfverbenet 5 och foten icke synas oss fullt lyckade. Stao tyen utvisar emellertid högeligen glädjande så framsteg hos den unge konstnären, hvilken pa utan tvifvel bar en vacker framtid om han fa sorgfälligt odlar de rika anlag, hvarmed naIn turen begåfvat honom. e I en utländsk tidning ha vi påträffat följande bidrag till mellan kulisserna, hvilket I torde intressera våra läsare: Ä Måhända kan det roa er att få reda på de arFt cana, hvilka vårafsångare dölja i klädlogen och anI, vända ännu några minuter före uppträdandet för att stärka rösten, klara strupen och, som det på konstspråket heter, göra bröstet Äfritt. Den som bragt oss på idken att behandla detta ämne är den svenske tenoristen Labatt, som under sitt gästspel i ! Wien begagnade sig af det sällsammaste pr vativ. man gerna kan pähitta — han förtärde på fullt allji var kort före sitt uppträdande tYvå saltgurkor och försäkrade att ingenting i verlden finnes som bättre än denna frukt förlänar sångaren kraft och rösten metallisk klang. Det faller af sig sjelf att alla andra sångens heroer äro af annan tanke och att hvar och en af dem anser sitt medel vara det bästa: Sonntheim snusar under föreställningen ett lod snus och dricker kall lemonad, Wachtel dricker socker och vispade ägg-gulor, Steger, den korpuJentaste af alla tenorer, fuktar sin strupe med Gambrini bruna saft, Niemann dricker Champagne och Tichatschek glödgadt vin. Ett drastiskt medel användes af tenoristen F eren czy, han röker under föreställningen en eller två cigarrer, under det att hans kolleger just anse rökandet som ett sviftt för rösten. Den lille Braun-Brini tömmer efter första akten ett glas öl, efter tredje och fjerde akten en kopp cafå au lait och före den stora duetten i fjerde akten af Ilugenotternar regelbundet en butelj Mobt Cremant roske. Nachbaur anser bons-bons vara det helsosammaste, Mitterwurrer och Kindermann tur under mellanakterna på torkade katrinplommon, barytonen Robinson dricker sodavatten och I ormes porter. Sällsamma undantag bilda Beck, v. Vignio och Draxler. Dessa herrar betjena sig icke af några läkemedel alls, men om Beck, jätten bland barytoner, berättas, att han hvarken röker eller snusar samt äter och dricker mycket litet, äfvensom att han den dagen, han uppträder icke talar med någon menniska för att, som han kanhända med rätta anser, skona strupe och bröst och spara hela sin kraft för aftonen. Draceler är af motsatt asigt. Ilan röker turkisk tobak, dricker sitt glas öl ännu kort innan föreställningen börjas och sjunger aldrig sämre för det. D:r Sehmid behandlar sin röst med den mest subtila omsorg. Han lemnar ingenting oförsökt och liknar i detta hänseende mycket den framlidne Ander, som under de sista åren af sin verksamhet förvandlat sin klädloge till ett formligt apotek. Ån drack han kaffe. än the, qvarten derpå limonad, Champagne och Bilinervatten. nästa ögonblick åt han katrinplommon, äpplen, torrt bröd och ofvanpå alltsammans snusade han två eller tre lod engelskt snus. Vår unge landsmans Åarcanum synes oss bland alla de andra ha ett stort företräde: det är både godt och — billigt. När man har öfver 30,000 rdr svenskt i inkomst om 8 Lr året, kan man allt kosta på sig ett par små, oskyldiga saltgurkor hvarje afton man upp: träder. Med hänsyn till det blomsterregn, hvarmed den firade artisten hvarje afion bel sas, kommer man vid tanken på de magiska saltgurkorna ovilkorligen ätt tänka på den gamla sentensen: inter folia fructus. I ett sällskap föll samtalet på stölden å Lorensberg. De var mej en baddare till pojke, anmärkte en, han hade inte varit mer än tjugofyra timmar i tjensten och hade ändå hunnit med att lägga sig till ett helt dussin matskedar utom allt annat. — Det gör jemnt en matsked hvarannan timma, inföll en annan, pojken ville bota sig för tjufmanien, det å klart som dagen. — Och table dhöten på cellfängelset skall fullborda knren. utbrast en tredie och så var Göte