Göteborgsposten – 20 augusti 1869, sida 1

— Det är ej derföre utt jag hyser misstroende, men ett bret når ej alltid sin bestämmelse ... Det är nödvändigt att ni träffar herr dv Sairmeuse ..Marianne ryggade tillbaka, mera förskräckt än om ett spöke upprest sig framför henne. — Aldrig! herr kyrkoherde, utropade hon, aldrig! ... Abbå Midon tycktes ej bli förvånad. — Jag fattar er ohenägenhet derför, mitt barn, yttrade han mildt; ert rykte har lidit alltför mycket af marquis de Sairmeuseis efterhrängsenhet... oo Oh! min herre, jag bönfaller ... — Man får ej tveka, mitt barn, då pligten talar ... Ni är skyldig denna uppoffring för att rädda en oskyldig som blifvit störtad genom er fars förvållande ... Derefter upplyste han den olyckliga om allt hvad hon borde säga och lemnade henne ej förrän hon lofvat honom att lyda... Hon hade lofvat, det föll henne ej in att bryta sitt löfte och hon skickade bud till Martial att möta henne vid Croix-dArcy ... Men aldrig hade någon uppoffring varit så plågsam för henne. Orsaken till hennes motvilja var dock ej den abbå Midon trodde. Hennes rykte!... Ack! hon visste att det var för alltid förloradt. Nej, det var ej detta! ... Fjorton dagar förut skulle hon ej ens ha oroat sig öfver ett sådant möte. Då hatade hon visserligen ej längre Martial, det är sant, men han var henne alldeles likgiltig, under det att nu... Kanhända hoppades hon, då hon valde Croix-TArey