gens buketthållare bestod af en qvinlig figur, hvilken i handen höll Köpenhamns vapen och på hufvudet bar en skål, i hvilken buketten var anbragt. Utanpa skälen sågs drottningens namnchifler, festdagens datum och följande inskrift af prof. II. P. Holst: Du delte tro med os de onde Dage I Blomsterduft Du Danmarks Tak modtage. Kronprinsessans buketthållare bestod at en engel, som på hufvudet bar en skål, utanpå hvilken funnos prinsessans namncehiffer, staden Köpenhamns vapen, datum och en inskrift, äfven af prof. Holst, så lydande: Lad dit Liv som Blomsten her uden Sorg og Savn Fremtids IIaab og lyse Drömme knytte til dit NavnBukettpapperet på båda buketterna var öfverraget med hvitt moirce och besatt med äkta spetsar, i hvilka voro invirkade guldbokstäfverna med drottningens och kronprinsessans namnchisker. Då tåget satte sig i rörelse upply slottet med röda bengaliska eldar. Sedan öfv erpresidenten, geheimekonferensrådet Brastrup på estraden bragt konungen och drottningen en helsning, afsjöng Chevåföreningen följande vackra sång af C. Ploug: Hil Eder! Ilil! Hil Eder, unge, glade Par, Omstraalt af Haabets Morgenlue, Der lover Dagen varm og klar Og Stjernelys paa Aftnens Bue. Sol kun paa Kjaerlighedens Magt, Som til hinanden fxsted Eder, Den stiller Storm og Skyer spreder, Og over Nordens Vinter breder Den Sydens hele Sommerpragt! Ilil Dig, höibaarne Kongesön, Som valgte der, din Attraa kaared, Og gjaetted Önsket dog i Lön, At Folkets Trang og Laengsel baaret! Stol kun paa dette Hjertelag, Som med din egen Villie mödtes! Vil Du, saa skal det aldrig flyttes, Saa skal vi paa hinanden stöttes I Kampen for vor felles Sag. Hil Dig, Du foraarsmilde Brud! Linnea fin frå Fyrreskoven! Iro ei, Du drog af Hjemmet ud, kordi Du seiled over Voven! Her groer Du i din Stammes Grund, Af den Du Blomster ny skal skyde, Dit Hjertets Duft skal Hjerter fryde, Og sent engang Dit Navn skal lyde Som Ingeborgs i Folkets Mund. Velkommen höie Fyrstepar ombrust af Folkestemmers Torden, Som beerer Bud og Bringer Svar Fra Broderhjerter tro i Norden! Og hör de samme Jubelraab Her, hvor I skulle bo og bygge, I Eders Pagt, i Eders Lykke Vi skimte over Nuets Skygge Et lyst og lifligt remtidshaab! IIil Eder! Hil! IIil! Kronprinsen tackade med följande ord: Många bevis på hjertligt deltagande ha i dag bragts från hela landet; alla dessa ha varit oss kära, men vi ha icke muntligen kunnat bringa vår tacksågelde till en hvar. Här kan jag uttrycka min och min alskade hustrus tacksamhet. Hon skall otvifvelaktigt befinna sig lika väl här som jag gjort i den stad der min vagga stått, och dela sorg och glädje med dess innevånare. Mottag ännu en gång mitt hjertligaste tack. Kommunens kongliga gäster gåfvo derpå ett slags cour och hänvände sig isynnerhet till Cheveföreninsens medlemmar, hvilka utfört ofvananförda sång. Dernäst företogs en promenad genom trädgå den, hvarunder den kgl. familjen ledsagades af komiten, konseljpresidenten, medlemmarne af corps stiplomarique o. S. v. under det att de rundtomkring i trädgården placerade musikkårerna utförde åtskilliva nordiska melodier. Säsnart tåget kommit in på l.,ercisplatsen upplystes Danmarksbildstoden med fargzadt ljus. Musiken som spelat tystnade så snart de kungliga gästerna tagit plats. Vid bildstoden afJongos flera sånger af IIauch och Paludan-Miller,