Göteborgsposten – 24 juli 1869, sida 1

ICTS RKOILIECC 101 )01tI0H ar Slagtdjqur och mejeriprodukter hade tillförene utgått med 2,000 rdr årligen, men då revisionsberättelsen öfver denna komites räkenskaper visade en behållning, ansåg man sig befogad till den gjorda nedsättningen af 1,000. Till seterinärlakaren i Inlands norra kretsafdelning hade förvaltningsutskottet utbetalt en ersättning af 100 rår för ett sjukstall vid hammanet lsperöd, och sedan major S. Neiglick. hr Oscar Evers m. tl. talat för nyttan af dylika stalls öppnande inom alla kretsafdelningarne, lemnades bemyndigande dertill. Till inhemtande af hofbeslagninaskonsten vid Alnarps landtbruksinstitut anslogs stipendier åt 4 st. elever med 200 rdr till hvarje IIuShallningssällskapet beviljade, på förvaltninesutskottets framställning, ett anslag af 15.000 rdr. att ställas till disposition af bestyrelsen för det 13:de allm. svenska landtbruksmötet i Göteborg ar 1871 Anslaget skall utgå med 5,000 rdr arligen 1869. 70. och 71. — Ordf. motiverade framställningen härom under tillkännagifvande att de anslag som beviljats från staten till förenämnde möte endast afse premicntdelningar: att bestyrelsen ämnar göra främställning om medels erhållande såväl till närgränsande hashallningssallskaper som (ibtebrgs stadssullmäktige, och att uppkommande möjligt ötverskott skall fördelas emellan de tillskjutande efter samma grund, som vid sista allmänna landtbruksmötet i Stockholm. Då den mindre håg, som fortfarande visat sig för anläggning af distriktmejerier, ansågs hafva sin grund uti svårigheten att anskafla det qvantum mjölk, neml. 18.000 kannor årligen, som berättigar till erhållande af räntefritt låneanslag å 1.800 re så beslöt sällskapet efter en längre diskussion att nedsätta qvantumet mjölk till-12,000 kannors förbrukning, samt att höja läneanslaget till 0 rdr för de meJericr. hvilka årligen förbruka 185000 kannor. Till införande af makrillfiske med årifgarn och denna närings befrämjande, hade tiskeriintendenten gjort framställning om låneanslag a 300 rdr, att utlemnas på ett ärs tid till dylika fiskare; med anledning hvaraf låneanslaget till siskeriernas upplljelpande höjdes från 5,000 rdr till 6,500 rdr. 1:0. Ordf. i Inlands norra kretsafdelning hade väckt förslag om vissa förändringar rörande afvelsdjuren och belöningarne derför, men förvaltningsutskottet hade ansett dessa frågor böra hänskjutas till diskussion vid länets allm. landtbruksmöte under detta år i Kongelf, hvilken åsigt af sällskapet gillades. 5:0. kitt inkommet förslag att hush.-sällskapet skulle ur första hand inköpa gräsfrö och gödningsämnen för att tillhandahållas sällskapets melemmar, hade förvaltningsutskottet i sitt betänkande afstyrkt; hvilket asslag nu godkändes. 6:0. I betraktande af den högst obetydliga andel, som Bohuslän tager uti kreatursexporten från Göteborg m. m. hade kyrkohl. Joh. ÅImen i Solberga i en till utskottet inlemnad motion yrkat anläggning af ett stamholläånderi om 10 kor och en tjur af korthornsracen, eller ock 2:ne räntefria låns beredande för dylika holländeriers anläggning m. m. Utskottets betänkande afstyrkte förslaget, då insen håg visat sig inom länet för ett tilleenande at denna kreatursrace samt äfven af ekonomiska skäl, och blef sällskapets beslut i denna fräga enahanda. 7:0. Vid föredragmng härefter af ett från kul. landtbruksakademien till hushällssällskaperna utfärdadt cirkulär, hvaruti den fråga framställts, huruvida man på öfvertygelsens våg, utan ingripande af lagstiftningen, kunde befrämja skogshushällningen, upplystes att vid den beredning som förvaltningsutskottet. egnat frågan hade ej mindre än 3:ne olika förslag till frågans besvarande upprättats. nemligen af hr J. D). v. Holten, som trocdejöfvertygelsens väg utan ingripande af lagstiftningen enbart böra användas; at sällskapets v. ordf. hr J. J. Ekman, som ansett alt endast på öfvortagelsens väg vunnes ej målet, och än mindre endast genom lagstiftningsätgärder, börande dock dessa inskränkas dertill att man belade med ansvar essköfling utan återsådd: och at häradsh. Svalander. hvars åsigt var att på öfvertygelsens väg kommer man ej till målet, utan torde den tid vara förhanden att regeringsmakten genom lagstiftningen borde ingripa. horvaltningsutskottets pluralitet (churu ringa) hade forklarat för hr Fvalanders mening, hvarigenom således hr Svalanders asigt blet den, hvilken utskottet såsom sin upptagit och till sällskapets antagande framställde. Diskussionen öfver denna fråga öppnades af hr Ekman och var den för ahörarne intressantaste förhandlingen vid sammanträdet. De stridiga åsigterna, försvarades med sakkännedom och talang å ömse sidor, kunde emellertid icke förenas, och sedan flera talare i åtskilliga omgångar yttrat sig afslöts diskussionen och votering begärdes mellan hr Ekmans och häradsh. Svalanders si t, hvarvid det förra sezradle och sålunda antogs till hushållningssällskapets svar på den af landtbruksakademien gjorda framställning. :uligt 2:1ra kap. i stadgarne företogs nu val till ordförande och v. ordförande i sällskapets styrelse, äfvensom af sju ledamöter i förvaltningsutskottet; alla valen afse en tidrymd af fyra år. Sjelfskrifvenheten för länets höfding att vara ordförande i sällskapet har sålunda numera upphört. Till ordf. utsågs enhälligt landshötd. grefve 83 81 8 A. Ehrensvärd och till v. ordf. hr J. J. Ekman. Till ledamöter af förvaltningsutskottet valdes hrr C. 4. Scalander, O. Evers, A. II. Gren, James Dickson, J. v. Matern, J. D. v. Ilolten och Oscar Brusewitz (sällskapets skattmästare), och till suppleanter kapt. Pontus Virgin och lojtn. Axel Nycander. Till revisorer utsågos lektor A. I. Ewert, häradshötd. I. Almen och kronofogden L. J. Uedenskoy, med hrörr Carl Rhedin och Carl Lundström til suppleanter. Då inga ytterligare ärenden till behandling anmäldes, upplöste ordf. denna Ilushällningssällskapets ärssammankomst, sedan ordf. betygat sin tacksamhet för det sörfroende han sjelf och det gamla förvaltningsutskottet åtnjutit, dervid uttalande sina förhoppningar om sällskapets nyttiga utveckling under de nya stadgarnes tillämpning. Ofverstelöjtn. Neiglick tolkade derefter å sällskapets vägnar dess tacksamma erkänsla för orde:ns och utskottets bemödanden i sällskapets intresse. Af tidningen Årbetaren utkommer i dög n:o 30, försedt med flera illustrationer och innehållande: Veckoåtversigt; Utställningen i Amsterdam (bref från S. V. Rubenson); Den svenska arbetarerörelsens närvarande ställning (forts.); Arbetarekongressen i London; Följder af strikes; Göteborgs Arbetareforening; Genmåle; Skizzer ur naturens rike (med illustration); Följetong; För Lördagsqvällen (med il