ris, som igår (d. 14 Juli) var två olika gänser i St. Cloud, vägrar öfverhufvud att inträda kabinettet, om han icke samtidigt kan helsa em ut honom betecknade medlenmmar af melanpartiet som kolleger deri. Men då man å undra sidan måste till hvad pris som helst öra slut på provisoriet, så skall man söka ut isylla luckorna, om möjligt utom kammacn. Deraf kommer det sig, att man nämner Årandperret, generalprokuratorn som justitieninister... Igår har kejsaren forsakrat hrr Granier de Cassagnac och Jerome David, att len lagstistande kåren skall åter sammanträda senast inom tvenne veckor. Enligt till Paris ingången underrättelse från St. Pierre vid Newfoundland af d. 15 d:s, har ÅGreat Kastern begifvit sig på väg tillbaka till Europa. Ängaren William Corry har vid St. Pierre slutat nedläggandet af strandändan till den del af kabeln, som skall nedläggas från denna ö till Duxbury. Vi ha under någon tid ej sysselsatt oss med den fransk-belgiska jernvägsfrågan. Rörande uppgörelsen af denna sak, eller rättare verkningarne deraf, skrifver Constitutionnel: Frankrike vinner härpå, alt det tillforsäkrar sig tvenne stora jernvägskommunikationer, den ena med Holland, den andra med Antworpen. Belgien vinner derigenom nya och för dess industri vigtiga förbindelser. Den internatiovala trafiken, hvars väsentligaste grunddrag äro bestämda, skapar en ny samtärdsel mellan Frankrike och Belgien, hvilken måste utöfva det lyckligaste inflytande på utvecklingen af de gemensamma ekonomiska intressena. I politiskt hänseende måste öfverenskommelsen mellan båda länderna gynna det ömsesidiga törtroendet, hvilket i alltför hög grad fordras af förhållandenas natur för att ej bli alltmera ledande för deras politiska hälluing. För Frankrike är det under Europas närvarande ställning betydelsefullt att kunna genom direkta bantåg komma till Antwerpen på ena sidan samt till Luttich och Rotterdam på den andra och sålunda göra sig försäkrad om den fria passage, hvilken för Frankrike lika mycket är ett vilkor för kommersiel verksamhet, som en borgen för national säkerbkev Den stora linie, som går genom storhertigdömet Luxembourg med sidogrenar till Spaa och Pepinsters, tränger fram till Luttich och utmynnar vid Hollands portar, är för oss af nä stan summa vigt som en gräns. Vi hvarken frukta eller vänta ett krig; men om det skulle komma, skulle denna konvention, som tillåter Frankrike att med sin materiel tillryggalägga denna linie, vara ett starkt försvarsvärn. Den skulle för Preussen stänga vägen öfver Maas. Det har vidare ofta sagis, att Antwerpens tästningsvork voro riktade mot Frankrike. Om denna fara verkligen funnes, skulle den nu bli ansenligt minskad genom den ötvereuskommelse, som för ett transkt bolag öppnar vägen till Antwerpen. Times innehällor en märklig artikel, i uvilken bladet söker bevisa, att Spanien ej kan upprätthålla sitt forna herravälde öfver on och derför gör bäst i att sälja den, modan tid ännu ar. Cuba, säger Times, är en utomordentligt värderik egendom; Spanien har stort behof af penvingar, och en köpare är vära till hands. Bladet anser det ej vara omöjligt, att hemliga underhandlingar om denna -uk redan inledts mellan kabinettet i Madrid och Washington, hvilka f. n. skola stå i eit utomordentligt vänskapligt förhållande till hvarendra. Pimes menar, att då äpplet är moget, behöfver man endast skicka ombud dit, hvilka kunna verkställa en allmän solkomröst nirg till förmån för anslutningen till Amerika. Times bör vara väl underrättad, och det är sannolikt, att dess uppgifter komma till att hålla streck. Egendomligt är under alla törhällanden den itver, med hviken presidenten Grant uppträder, för att hindra friskare expeditioners afgång vill Cuba. Så uppgifves det, att ban för detta ändamäl gifvit vederbörande ue mest omfattande fullmakter, till hindrande at de nya expeditioner som förberedas. Cortes ha ajournerats till d. 1 Oktober. in kuriös notis meddelas från Proussen, enligt hvilken detta lands ofta omtalade brist af 11 millioner skall genom tullkreditens förkortande från 9 månader till 3 förvandlas till ett ölverskott af 5—6 willioner, så att det alls icke behöfver några nya skatter. Man förundrar sig blott öfver, alt finansministern först efter de många föreslagna skatternas förkastande kommit på denna tanke. Från England omtalas en ny och storartad telegratanläggning. Ett nytt telegrafbolag är neml. under bildning, hvilket tänker lägga en underhatkabel från Falmouth öfver Gibraltar till Malta, för att såmedelst i förening med the AnyloMediterranean-Company kabel fullständiga den europeiska delen af den töreslagna underhatslinien mellan England och Bombay, så att derettor indiska telegrammer kunna befordras på ewa 111— 4