Göteborgsposten – 17 juli 1869, sida 2

Mr Torlades från 8:t Xbes som vid branden vistades i Gefle, skänkte till de brandskadade 1,000 rdr och en samtidigt dervarande engelsman lika mycket. an Utlandet. ah nya kabinett skall nu vara färdigbildadt. Åtminstone trodde man i Paris, att detta skulle vara gjordt senast såsom i går. Ehuru mycket det måtte ha kostat på kejsar Napoleon, har han likväl måst vika för den allmänna meningen och afskedat statsmistern Rouher, som genast vid krisens inbrott begaf sig till sitt gods Sercey, der han af kejsaren blitvit tillbjuden den etter Troplongs död lediga platsen som senatens president (med en afloning af 130,000 froc). Af ära och rikedom har Rouher under de 6 år (från Oktober 1863), som han innehaft sin höga besattning at kejsarens andra jag, skördat så mycket, han kunde önska, kanske med undantag af en adelstitel, hvilken dock skall hafva erbjudits hunom, fastän han ej satte något värde derpå. Redan om hösten 1868 uttalade flera tidningar sin förvåning öfver, avt Rouher icke föredrog den makliga och tillika Iysande posten som senatens ordförande framtör det tunga uppdraget att vara kejsarens talande minister. Det kan till Rouhers heder sägas, att han aldrig skonat sig sjelf, utan mångfaldiga gånger kastat sig in i den lagstiftande församlingens stormigaste förhandlingar och, ärven då försvaret var mycket svårt (t. ex. I debatten om den mexicanska expeditionen, om kejsarens utrikespolitik år 1866 0. 8. V.), vetat att med värdighet, i alla händelser med stor vältalighet häfda regeringens anseende. Rouher, som är född i en liten köping i Elsass, kom en gång som fattig student till Paris, och hans vänner minnas ännu den tiden, då den sedan så mäktige statsministorn höll till godo med en trukost för 13 sous på en af de anspråkslösaste restaurationerna i Paris. Det kan anses lända Rouher i viss mån till heder, att hans plats ej kommer att efter honom vidare besättas. At de sordna ministrarne komma helt säkert flera att behålla sina portföljer. I atsconde på utrikesporttöljen har man talat om både Drouyn de Lhuys och Latour dAuvergne. Det är sannolikast, att den senare blir vald. Han är sedan 1863 franskt sändebud vid hofvet i London. Att Lavalette skulle tå usfgå med Rouher, var temligen gifvet, alldenstund han ansetts för Rouhers förtrognaste vän. Enligt La France skall det vara afgjordt, att finansministern Magne, inrikesministern Forcade de la Roquette och marinministern Rigauld de Genouilly komma att behälla sina portföljer. Enligt Agence Ilavas skall det vara bestämdt att, förutom Lavalette. justitieministern Baroche och inrikesministern Gressier skola afgå. Såsom nya ministrar nämner man, förutom Latour dAuvergne, Se gris, Louvet Talhouet, hvilkas namn förut anförts. De nya ministrar, som kunna komma att väljas ur lagstiftande kårens leder, skola ej tillträda sina betattningar genast, emedan kamrarne först måste genom en ny lag dertill lemna tillåtelse. Spaniens nya ministr är nu definitivt konstituerad och densammas medlemmar hafva redan besvurit författningen. De utgöras af: Prim ministerpresident och krigs-, Topete sjö, Sagasta inrikes-, Silvela utrikes-, Zorilla justitie-, Ardannaz finans-, Echegaray arbets-, Becerra kolonialminister. Från England förljudes om nya oroligheter, som egt rum på Irland. Under en procession i Cork angrepo katolikerna orangisterna, hvarvid c:a 30 personer sårades. Från Ryssland skrifves, att Kommissarow, hvilken en gång räddade kejsar Alexanders lif, då Karakozow ville skjuta på zcaren, hängt sig i sin boning. Czaren hade dock gjort denne bonde till öfverste för ett regemente, upphöjt honom i adligt stånd samt ötverhopat honom med skänker och rikedo mar. Orsaken till detta sjelfmord är obekant; men man tror, att han begått det af smärta öfver att vara förvisad från hofvet, der man fann hans uppförande vara tillochmed för en rysk bonde alltför rått och obildadt. Denne bonde, som skattades så högt tör sin lycka, har hängt sig, nedtyngd af olycka! Den ryska telegrafagenturen meddelar, att persiska nomader, hvilka d. 8 d:s passerade Koosliggel-passet, anhållits af en turkisk militärafdelning. som härvid öfverskred persiska gränsen. De persiska gränsmyndigheterna skickade nomaderna en afdelning infanteri till bjelp, men densamma tvangs ull återtåg af det turkiska artilleriet, som besköt den med kartescher. — Skall häraf följa ett krig? I Newyork ha oroligheter egt rum mellan katoliker och protestanter. 30 personer sårades. En blandad amerikansk-mexikansk komite skall nedsättas för att ordna de amerikanska borgarenas fordringar hos den mexikanska regeringen. Komitcens förhandlingar