Göteborgsposten – 14 juli 1869, sida 2

iska hufvudstaden. för att studera lifvet i den österr Ilan kom en Söndag: operan var annonserad till Tisdagen. En vän sade på Söndagsaftonen till honom, att det ju kunde vara skäl att göra hofrådet von Dingelstedt ett besök, efter han nu en gång kommit till Wien. Hr Labatt följde rådet och uppenharade sig Måndags middagen på teaterkansliet, just i det ögonblick då bestörtningen öfver den totala tenor-bristen var som störst. Knappast hade han hunnit säga sitt namn, förrän allas ansigten ljusnade och liksom berörda af en galvanisk stöt, framställde reörerna och sekreterarne samtidigt till honom den våga, om han inte ville sjunga i Wien? Med nöje! blet svaret. Och i hvilken roll skulle ni helst vilja uppträda? . Vascos i Afrikanskan. Bravo! Bravo! Han räddar vår opera! ropade hofrad. regissörer och sekreterare jublande om hvarandra. Och bud sändes till direktören, som jublade han också. Och så kom hr labatt att gastera i Wien, fröken Hahn fick sjunga sin andra debut, och direktören för hof-opera-teatern slapp att inställa Afrikanskan i brist på en tenor.