Article Image
5 D5 T ))Ä).) MV .n411D 11101164 444 språk på oberoende. Men ej ens detta har Porten ansett vara tillräckligt, utan har tillsändt alla sina ombud i utlandet en note, i hvilken hon förklarar, att v. konungen icke är berättigad att inleda förhandlingar med främmande makter angående Suezkanalens neutralisering, ej heller att ingå handelsfördrag med utlandet. Ja, utgitvaren af den officiösa tidningen Turquie har tillochmed utgifvit en broschyr, kallad kgypten, hvari framhålles, att sultanen bör enligt fördragen af 1840 och 1841, förklara v. konungen at Egypten afsatt. bet vill häraf nästan synas som att Suezkanalen skall komma att ge anledning till nya förvecklingar i Orienten. V. konungen Ismail har länge hatt i sigte att tillvinna sig suveränitet och göra sig sjelfständig. Iläremot uppreser sig naturligtvis Porten, emedan den anser sin egen maktställning skola derigenom högligen inskränkas. För de handelsidkande europeiska makterna är det af vigt, att dessa förhällanden bringas till afgörande — intressanta händelser kunna således möjligen följa. Vice konungen afreste i går från London. För öfrigt erbjuda de i går ankomna utländska tidningarne nästan intet af politiskt intresse. Marknaden är flau, såsom det heter på börsspråket. Gårdagens ena telegram ömförmälte dock från Spanien, att jäsning råder derstädes och att ministrarne begärt afsked med undantag af Prim och Topete. Det är antagligen den starka splittringen mellan regeringen och republikanerna, som vållat denna kris. På en förfrågan inom cortes skall neml. Sagasta ha svarat, att ropet: elefve författningen! förbjudes såsom stridande mot författningen och den regeringsform, som cortes valt. Han tilllade, att man hädanefter skulle draga inför rätta utan åtskilnad alla dem, som låta höra upproriska rop. Liflig rörelse. Cortes ha förkastat alla ändringsförslag, afseende skyddstullarnes införande. I Englands underhus har generalpostmästaren lord Harlington förklarat, att han med det snaraste skall inkomma med ett lagtörslag angående bevillningen af de till inköp af telegraflinierna för regeringen nödiga penningar. Enligt Atheneum har man nyligen gjort en intressant upptäckt af förlorade bref — neml. Carl I:stes otryckta brefvexling med hans vänner kort före slaget vid Naseby. Underhuset har neml. rörande denna tid låtit trycka 39 bref från konungen med titeln The Kings Cabinet opened, men det har städse varit kändt, att ett stort antal af konungens bref blef af politiska skäl undertryckt. Dessa undanstuckna aktstycken ha nu åter påtråtsats. De befinna sig i enskildas händer, men man kan dock hoppas, att de skola bli för allmänheten. tillgängliga. Från Frankrike skrifves, att utrikesministern Lavalette inför preussiska sändebudet uttalat sitt beklagande af det uppfunna(?) och utspridda ryktet om de preussiska officerarnes utvisande ur lägret vid Chålons. Från Great Eastern telegraferades d. 28 Juni kl. 5 e. m.: vi befinna oss 823 sjömil från Brest. 916 sjömil kabel ba nedsänkts. De elektriska försöken visa sig sorttarande goda. Mobilgardet har börjat sina öfningar, ehuru utan gevär. Det pikanta veckobladet La vie parisienne har tagits i beslag i Paris. Detsamma innehöll neml. under rubriken La charmante princesse en qvick och bitande artikel öfver furstinnan Metternich och hennes excentriciteter. Också ett ämne för pressen att sysselsätta sig med! I närheten af Paris har man häktat en galerslaf, som gjort falska belgiska mynt och lyckats utprångla sådana till ett belopp at 60,000 fres. I Paris blomstrade under orosdagarne egentligen blott en affär: tidningsväsendet. Figaro sålde neml. d. 9 Juni i Paris allena 64,000 exemplar, Moniteur universel45,000. Kolportörerna gjorde så lysande affärer, att de skötte sitt yrke i vagn. Från Saint-Etienne klagas öfver, att arbetena derstädes ännu icke vilja komma i gång och att uppviglare hindra arbetarne från att återgå till sina sysselsättningar, derigenom att de förespegla dem, att lagstiftande kårens öppnande skall gifva signalen till ett uppror, som skall i gruud förändra löneförhållandena i Frankrike. Afven i Marseille har man en morgon öfverallt på husknutarne funnit pappersplakater uppklistrade, hvilka underrättade folket om en snart förestående resning. Från Rom skrifves, att en mängd biskopar, ända till 300, som frukta, att det ekumeniska mötet skall börja förhandla om ej blott teologi, moral och kyrklig disciplin, utan äfven om politik, förklarat påfven, att de heldre vilja stanna i sina stift, än bevista mötet, såframt påfven icke befaller motsatsen 12 Ja LK 4 of

2 juli 1869, sida 3

Thumbnail