Göteborgsposten – 2 juli 1869, sida 1

Herr Lecoq ). Roman af Emile Gaboriau. (Ötvers. fr. Franskan.) j — Helt darrande yttrade baronen för sig sjelf: — Nu komma del... Han misstog sig, stegen aflägsnade sig... — En rond! ... mumlade han. Men i samma ögonblick föllo två föremål, inkastade genom judashålet på dörren, ned midt i rummet . Man hade kastat till honom två filar. Ett fängelse gifver dystra råd... Vid ingångarne till fångrummen hålla misstroendet och oron vakt, en vakt som är hundra gånger mera tyrannisk än fångvaktarnes. Herr dEscorvals första känsla var misstroende. Han, som ej tycktes ha något mera att frukta af menniskors hat, som var dömd till döden, som kunde beräkna huru många slag hans puls ännu hade att slå... han hyste nästan fruktan. Visste han oj att det fanns fångvaktare, som satte sin ära i att vanhedra sina fångar innan de öfverlemnade dem åt bödeln! ... Hvem kunde väl försäkra honom, att man ej hoppaForts. fr. N:o 148