Göteborgsposten – 22 juni 1869, sida 2

—— — Fran Utlandet. De officiösa tidningarne i Frankrike ha upprepade gånger antydt, att de sista oroligheterna i Paris och slera af Frankrikes större mäder föranledts af en större socialistisk sammansvärjning, som skall hafva utgått från den bekante italienske agitatorn Mazzini. Den under Österrikes auspicier i Paris utkommande tidningen Memorial Diplom. säger sig hafva härom erfarit följande: Maziini, som lider af en obotlig sjukdom (ryggmärgslidande) och känner, att hans dagar äro räknade, har gerna före sin död velat se åtminstone en del af sitt republikanska ideal genomfördt i verkligheten. Han beräknade mycket riktigt, att de franska valen skulle framkalla en allvarlig rörelse, hvilken äfven skulle sprida sig till de närgränsande länder. I Lugano höils af detta skäl redan under vinterns lopp ett samråd mellan förtrogna och agenter, till hvilka Mazzini utfärdade instruktioner om, huru man på samma gång kunde framkalla republikanska uppror i Portugal, Spanien, Frankrike, Italien, Bommen, Mähren och Donaufurstendömena. Victor Emanuel erhöll redan i Februari under sitt vistande i Neapel den första vinken om den sig närmande faran. Konungen, som var bättre underrättad än hans ministrar, sramlade i ett kabinettsråd så noggrannt och bestämdt den mazzinistiska sammansvärjningens planer, att regeringen kunde utan ansträngning undertrycka upprors örsöken i Milano och på andra punkter af halfön. Då Muzzini i töljd hårat måste lemna sin fristad Lugano i Schweitz och de sydliga kantonerna, beslöt han att för en tid uppskjuta sina omhvålfningsplaner. isynnerhet som hans ordres endast mycket ofullständigt etterkommits i Lombardiet, Portugal och Spanien. Emellertid valde flera at hans itrigaste vänner Frankrike till skådeplats för sina planer, just vid den tid då valen skule försiggå. Derigenom förklaras, huru ett fräamande element (hvilket ätven omtalas af Rouhers or, an ÅPublict och at sjelfva Gaulois benämnes de hvita bluserna) kunnat spela en viss roll under valen. De djertvaste republi kanska agenterna hade neml. afskickats till Lyon, Bordeaux, Marseille, Paris o. s. v., för att upphetsa arbetiarebetolkningen och tätta sig i sorbindelse med den revolutionära pressen. Att de här meddelade upplysningarne ej äro alldeles gripna ur luften, synes framgå at ett i tidn. Turquie, som utkommer i Konstantinopel, offer tiggjordt bref från Mazzini till socialisten Lermina (Rappels redaktor, som arresterades d. 18 d:s), hvari det heter: IIvad Eder (Lermina) angår, så låt Eder icke vilseledas eller oroas af, hvad som skett. Det är ej något förloradt slag, på sin höjd en liten misslyckad skärmytsling. Saken skall bli uppskjuten en tid, men utan att vår egentliga operationsplan behöfver forändras. En afdelunng af de våra ville handla i förtid och gå på i trots af mina och våra bästa vänners räd i motsatt riktning. Saken har misslyckats just på grund al denna meningsskilnad. Regeringen har blifvit uppmärksam och korsat våra planer. Men detta är blott ett ringa mellanspel i kampen. Vi gå friheten till mötes ... Den i sörsta valdistriktet i Paris till dehuterad utsedde Gamberta ligger farligt sjuk. Atven ÅRouher är sjuk. D. 18 d:s jordades i Ricamarie de d. 16 d:s dödade personerna. Un talrik folkmassa var tillstädes, utan att dock låta sig hänföras tll nägra opinionsyttringar. Lugnet förble ostördt. I kolgrufvedis!rihtet vid S:t Etienne rå der visserligen ännu lugn, men jäsningen och