i i l 4 ! misstänkta, men ingen i högre grad än Civinini Det hade förut varit fråga om att inleda en parlamentarisk undersökning, men denna hade ej kommit till stånd, emedan regeringen uppreste sig deremot. Nu, då Crispis yttranden inför rätten i Milano gifvit skandalen ny näring, väcktes ånyo frågan om en parlamentarisk undersökning, och sedan förslag härom motiverats at Ferrari, uttalade sig Civinini i ett näftigt tal mot Crispi och hans anhängare, förklarade dem tör baktalare och uppmanade dem att framkomma med, hvad de visste, för att hela kammaren skulle kunna döma. Det hade nu varit Crispis tur att tala; men han fortfor med att tiga. Mans uppträdande under rättegången i Milano hade redan väckt ovilja emot honom. Han borde, sade man, antingen ha sagt allt, hvad han visste, eller tegat stilla. Crispis tystnad i parlamentet inför Civininis utmaning väckte annu större förvåning. Då han uppmanades att törklara sig, svarade han, att han endast ville uttala sig, om en parlamentarisk undersökning foretogs; han var ej anklagare, utan vittne. En debuterad föreslog nu, att kammaren skulle uppmana Crispi tll att uttala sig, innan man beslöt att anställa en parlamentarisk undersökn ng, emedan man endast på detta sänt kunde åstadkomma en grundval för utdersökningen, och detta förslag antogs nästan med acklamation af kammaren. Men Crispi förblef alltjemt lika tyst som förut. IIärvid förblef saken etående. tills deputeraden Lobbia, major i ingeniörkåren, ett par dagar dereftor begärde ordet. Han reste sig med tvenne förseglade bref i hand och sade: Jag har här faktiska bevis för, att en medlem af parlamentet mottagit en ersättning för den röst, han asgaf för tobaksbolaget. Jag begär en undersökning, hvilken det nu skall vara omöjligt att afslå; kammarens ära fordrar den. Jag skall deponera dessa aktstycken bos utskottet, så fort det tillsatts. En oerhörd storm brast lös i kammaren, och man ropade från alla håll till Lobbia, att han skulle uppläsa brefven eller lemna dem till presidenten; men han ville hvarken göra det ena eller det andra. Man måste nu medgifva den äskade undersökningen på grund af de förseglade brefven, isynnerhet som Crispi förklarade, att Civininis förhållande endast var en bisak, och att man för nationalärans skull borde gå högre upp. Ett par aftnar derefter blef Lobbia lönligt öfverfallen med dolkstyng och sårad, churu ej farligare, än att han kan närvara vid undersökningsutskottets förhandlingar. Det märkligaste häri är dock, att, sedan sinansministern grefve Cambray Digny uppläst ett k. dekret, genom hvilket han bemyndigades att taga tillbaka de finansiela konventioner, som han redan framlagt för kammaren, inrikesministern med uppläsande at ett annat k. bref ajournerade parlamentet på obestämd tid, d. v. 8. tills undersökningsutskottet dömt. En annan skandal — åtminstone benämnes händelsen så af ett stort parti — har i Ungland timat. UInder förhandlingarne inom Ötverhuset rörande den irländska kyrkobillen ha en mängd demonstrationer för och emot egt rum. Men ingen af dem har dock väckt större uppseende än ministern John Brights omedelbara deltagande i agitationen förlagen, och detta just derför att han är medlem af regeringen. På ett möte af liberala i Birmingham upplästes neml. ett mot öfverhuset riktadt bref från Bright, hvari det heter: -Lorderna visa ej stor klokhet i denna sak, men folket kan draga fördel af deras obetänksamhet. Om öfverhuset om 3 månader hindrar den irländska kyrkolagens antagande (man hade beslutat uppskof i 3 månader med andra läsningen), så skall det dermed framkalla en diskussion af helt andra frågor, hvilka man under en lång följd af år skulle ha låtit slumra, om de icke visat ett så dåraktigtbeteende. Detär möjligt, att många skola spörja, hvad giltighet en författning kan ha, genom hvilken framkomma 100 majoritetsmedlemmar för en politisk åtgärd i den ena kammaren och 100 medlemmar mot densamma i den andra. Man kan vidare spörja sig sjelt, huru det kommer sig att kronan med sina ministrar i underhuset öfverensstämmer med nationen, under det at lorderna till det mesta motsätta sig deras for dringar. I st. f. att roa sig som barn öfvor förslaget om utnämningen af peers för lisstid skulle öfverhusets medlemmar göra klokare att tänka på, huru de skola komma i öfver ensstämmelse med nutidens anspråk och äsig