Göteborgsposten – 10 juni 1869, sida 2

SLrorå låderneslauder OCHÅIIRK dennå Toman för sig sjelf, om vi än icke tvifla om, att den skall slukas med begärlighet af lånbibliotekens habituer, hvilka ej äro så noga med det sköna och sanna i romanen, endast denna är rafflande. Heliga Landet, dess fordna och närvarande förhållanden, al William Hepworth Dixon. Med förord af h. h. erkebiskopen. Öfversättning. Stockholm, Sigfrid Flodin. Förf. kallar sjelf sitt arbete för ett Åutkast, utan högre syfte än det att skildra några fakta och scenerier, hvilka kunna tjena som ram kring den heliga skrifts berättelser?; men det år dock mer än ett utkast. Hans skildring af de nejder, som utgjorde skådeplatsen för Jesu liisverksamhet, är ganska målande och försätter läsaren i stämning för en mera liflig föreställning af den senare. Den väsentligaste delen af boken upptages af en historisk teckning af den judiska kyrkan och dess inre schismer, Kristi kamp emot densamma och slutar med ett snabbt utkast af de närmaste tilldragelserna i Palestina efter Jesu död, allt under det att man förnimmer vingslagen af den nya tid, som genom den i krubban födde timmermannens son skulle bryta in öfver verlden, skingra hedendomens mörker och nedstörta de synliga gudarne. Instämmande med erkebiskopen i hans rckommenderande förord, vilja vi återgitva de sanningar, med hvilka Dixon slutar detta sitt ganska märkliga arbete, som visserligen ansluter sig till bibeln, men likväl äfven tillbörligt skattar åt humanitetens och den verkliga bildningens anda: Om vi blott kunde komma ifrån allt sektväsende, all vigt vid ceremonier, huru mycket närmare skulle vi ej då komma honom, som dog i köttet, på det vi skulle lefva i anden, och hvilken aldrig såste afseende vid namn och former! Han grundado icke sin lära på något system, han utgaf ej några lagbud. Ea helig lefnad, se der den religion, som han gal sina bekännare. Frukta Gud och älska bröderna, det är hans uppmaning. Hans mening med gudsfruktan är icke slafvens rädsla för sin herre, än mindre purserns fruktan för Ahriman, utan en helsosam motvilja att lefva annorlunda än Guds och samvetets lag. Eoligt hans lära är menniskokärleken icke lik en faders stolthet öfver sin son, en medborgares öfver sin stad, utan den yttrar sig i den aktning och tillgifvenhet, vi hysa för hvarandra, såsom alla varande Guds barn. Juden är vår broder, muhamedanen är vår broder. Vi nedfalla ju alla i stoftet för samme Gud. Jorden är ju allas gemensamma egendom. Skilda i sekter och försvagade genom oenighet, är det ju likafullt menniskorna, som besegra naturens krafter och besegra hvarandra. UOS dem lefver lifvets ande. Huru skola de väl någonsin komma till ett fullkomligt andligt helt, på någon annan väg än den Gud sjelf utstukat, nemligen genom ömsesidig tillgifveuhet, genom menniskokärlekens dragningskraft! I krig är det den starke, gom underkufvar den svage; men i det moraliska och i trossaker är det den rättänksande, den råtthandlande, som öfvervinner den vacklaude och osäkre, Anvisning till Marstrands badgäster, af 7. J. Hartelius. Stockholm, Alb. Bonnier. Nu då badtiden tillstundar och karavaner af helsosökande bege sig i väg till vestern, der de vilja uppfriska sig i luft och hafsbad, torde denna bok vara en välkommen hjelpreda för mången, desto mera som den på ett särdeles omfattande, ja, omständligt sätt lemnar på praktisk erfarenhet grundade anvisningar i allt, som kan stå i någon beröring med en hedervärd badgästs välbefinnande. Af Webers allmänna Verldshistoria ha vi 1 den svenska ofversäteningens andra upplaga emottagit åttonde häftet. Endast ett häfte återstår, hvarefter denna nya upplaga af det stora verket skall vara fullständig. 9:de haftet kommer att, förutom den aldra senaste tidens tilldragelser, äfven innehålla ett sullständigt namnoch sakregister. (Stockholm, Alb. Bonnier). At Menniskans Urtillstånd af John Lubbock ha vi erhållit 2:dra och 3:dje häftena, så aut blott 1 häfte nu återstår af detta verk, hvilket på ett populärt och alla tilltalande sätt berättar om de förhistoriska tiderna, hvilka nu börja att inom hela den bildade verlden omsattas med ett alltjemt stigande intresse. (Stockholm, Alb. Bonnier). rån Hulvodstaden. Franske ministern vid svenska hofvet hr Fournier med familj, som tillbragt vintern i Frankrike, väntas nästa Söndag återkomma till Stockholm. — D. 31 Maj hölls afgångsexamen vid Skogsinstitutet, då hrr IIessel, Kopp, Brorström, Lagerqvist, Fridman, Dumrat och Hem berg utexaminerades. Efter midsommar skola institutets elever under sina lärares ledning resa ut för att uppmäta åtskilliga, kronan