Fran Utlandet. eTimes innehåller en ledande artikel rörande hela gången af underhandlingarne i den så mycket omskrifna Alabamafrågan. Det är onekligt, att Förenta Staterna i denna sak burit sig åt på det skamlösaste sätt i verlden, så att man ej bör undra öfver, att England, som hittills förödmjukat sig ända till ytterlighet, nu anser tiden vara inne att föra ett annat språk. Det var Förenta Staterna, som togo initiativet till förhandlingarne, det var de, som uppstållde sina fordringar, den ena etter den andra, och då England gått in på allt, förkastade senaten i Washiogton den afslutade traktaten med alla rösterna mot 1. Huru skall det väl komma att se ut i de internationala förhållandena, om en sådan praxis blir införd? Här en redogörelse för Times framställniug af händelserna, hvilken är af ett visst intresse, såsom betecknande den hållning den nyaste stormakten anser sig kunna intaga i de internationala angelägenheterna: Det var den amerikanska regeringen, som tog initiativet tll underhandlingarne. Lord Stanley underrättade d. 15 Febr. 1868 den engelske gesandten i Washington om, alt Seward tillställt det amerikanska sändebudet i London (då mr Adams) en depesch, i hvilken uttalades önskan om, att dislerenserna mellan England och Förenta Staterna måtte bli näfda. Den amerikanske utrikesministern ansåg det bäst, att man tog itu med alla frågorna på en gång. D. 31 Mars lät dock Adams lord Stanley veta, alt den amerikanska regeringen önskade att först få frågan om de naturaliserade borgarenas ställning och rättigheter algjorda. Denna sak hade satt mycket ond blod i Amerika, och innan den ordnats, kunde man neppeligen förhandla om några andra angelägenheter. Till sist förklarade mr Adams, att Sewards beslut i afseende på Alabamatrågan skulle i hog grad bero at det sätt, hvarpå engelska regeringen gick till väga i frågan om naturalisationen, hvilken då stod på dagordningen, (Det vill häraf synas, som att regeringen i Washington narrat den engelska regeringen