Göteborgsposten – 8 juni 1869, sida 2

— Sju, fyra min och tre qvinnor. Ä — Har ni ej mottagit och undangömt någon denna afton? — Ingen. — Derom måste man öfvertyga sig, sade kaptenen. Han vände sig mot dörren : — Korporal Bavo ropade han. Det var en af dessa gubbar som under femton ar följt kejsaren genom Europa. Han var en torr mager gammal man, med små grå ögon och en örnäsa, som likt ett näbb böjde sig öfver hans stora mustascher. — Bavois, befallde officeren, hemta ett halft dussin karlar och undersök detta hus fran takasen till bottenvaningen; om det finns ett gömställe skall ni upptäcka det, om någon är gömd skall ni föra den personen till mig... Marsch ... och låt det gå undan. Då korporalen gått, återtog kaptenen sina frågor. — Hvad har ni gjort denna natt? frågade han Maurice. Den unge mannen tvekade en sekund och svarade derefter med väl spelad likgiltighet: — Jag har ej satt näsan utom husct. — Hm!... det måste bevisas. Låt mig se era hälnder? ... Kaptenens ton var så förolämpande, att Maurice kände vredens rodnad uppstiga i sin panna. Ett ögonkast af abbe Midon ålade honom lyckligtvis lugn, (Forts.)