Göteborgsposten – 29 maj 1869, sida 2

den vd KEJSår NåPOIEO11 OTEL IE EUR SLI BIATII derpå, att det haft en anspråkslöst aflönad president, i st. f. en alltför dyr kejsare. Huru mycket välstånd skulle ej dessa summor, som ou till betydande del utkastats på fåtänglig och improduktiv lyx, kunnat åstadkomma, om de i stället begagnats i industriens och näringarnes tjenst; huru herrligt utsäde till kommande bildningsskördar skulle de icke lemnat, om de användts på folkundervisningen, på spridandet af bildningens ljus och glans! I sanning, det förtjenar att beaktas. Rappel tillägger: Detta hvad penningarne angår. I afseende på friheten är svaret ej mindre tydligt. I Förenta Staterna har man fritt grundat en tidning kallad The Imperialist, i hvilken man bevisar, att man bör kullkasta republiken och sätta en kejsare i spetsen för ärendena. I Frankrike söker jag förgäfves en tidning, som kallar sig Republikanen och hvilken utan någon personlig gunst söker att för sina läsare ädagalägga, att den enda förnuftiga regeringsformen är den republikanska. Saken är klar, icke sannt? Nu går jag att rösta. I hänsyn till omröstningen hafva af de hittills bekanta 290 valresultaten 41 nya deputerade utsetts. 58 omval skola ega rum. Af dessa torde väl hälften komma att tillfalla oppositionen, så att denna blir i den nya kammaren representerad af c:a 60 medlemmar. Detta är hälften mot förut. Men det vigtigaste är, att inom den regeringsvänliga majoriteten finnes ett betydande antal moderat-liberala. alla uppgifter från Paris samstämma deri, att valen försiggått under ett mönstervärdt lugn, tastän deltagandet i desamma varit större än någonsin. Patrie meddelar under rubriken: He Thiers nattliga expedition, följande för hr T. i sanning mindre hedrande bragd: Å går afton kl. 11 (natten mellan Söndagen och Mändagen) begaf sig hr Thiers, åtföljd at tvenne personer till mairiet i 17:de arrondissementet och begärde att få besigtiga lokalen, der omröstningsurnorna funnos. Han undersökte med de honom beledsagande personerna denna lokals yttre tillstånd och det å dörrarne anbragta sigillet. Efter detta besök, som samlat en större menniskomassa utanför mairiet, drog han sig åter tillbaka. Detta är dock bra lumpet, och om hr Thiers skulle, såsom det tyckes, sjelf bli kuggad, kunde det vara rätt åt honom för en dylik småsinthets skull. Hittills har man trott, att Thiers var son antingen till en grofsmed i Aix eller till en manufakturhandlare i Marseille, som gjort konkurs under första revolutionen. Sjelf har han aldrig velat riktigt ut med den saken. Nu upplyses det, att den berömde historieskrifvaren är tödd d. 15 April 1797 i Marseille. IIans far var advokat vid parlamentet i denna stad och tillika direktör för dess arkiv. Thiers morfar var under Ludvig XV generaldepute rad för Marseilles handelskår i Konstantinopel; denne gifte sig med en fröken SantiLamalka, hvars syster var gift med generalkonsul Chenier; hans mor var kusin til skalden Andr Chenier. Thiers far dog under Ludvig Filip, alldeles glömd. Hans mor var en skicklig qvinna och uppfostrade med omsorg sin son; men hon var legitimist och beklagade alltid, att hennes son vändt sig bort från bourbonerna. Kejsarinnan Eugenie skall verkligen bevista Suezkanalens högtidliga öppnande med en svit af mer än 60 personer, bland dessa general Donay och ötverste Duperre, hvilka skola representera kejsaren i Suez. I England har bildats en komitå, hvilken skall utföra den gamla tanken att befolka Palestina med judiska kolonister. En stor jordbruksskola skall öppnas i Jasla, men det är för visso mycket tvifvelaktigt, om detta välmenta försök skall förbättra landets tillstånd. De 30,000 judar, som f. n. bo i Palestina, äro nedsjunkna i stor fattigdom och föga bildade. Spaniens ministerpresident Serrano har i cortes besvarat en till honom ställd förfrågan med den förklaring, att upproret på Cuba håller på att utslockna. Såtort det normala tillståndet på ön återupprättats, tänker regeringen tillförsäkra ön frihet och på klokt sätt genomföra slafveriets upphäfvande. I Preussens regeringskretsar är man mycket missbelåten med nordtyska riksdagens hållning i skattefrågan, hvilken antyder, att de begärda skatterna förvägrade. Regermgsorganen Prov. Corresp. säger rent ut: Om lösningen af de sinanslela svårigheterna förflyttas från riksdagen till preussiska landtdagen, nvilken egentligen endast skall besluta ang. d.rekta skatter, så har man ingenting annat att vänta sig, än en tillökning i klass-, inkomst-, qvarnoch slagtskatten. Endast det liberala efter politisk maktutvidgning strätvande partiets politik skall vara orsaken, om befolkningen icke skonas från dessa skattehöjningar. Man kan i sjelsva verket ej vilja understödja den nationala politiken, om man samtidigt vägrar att lemna Preussen medel till att bibeaälla sin kraftutveckling; regeringen kan icke söka sina stöd hos politici, hvilka göra landets väl beroende at partisträfvanden. ABn i:i 42444